Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 62
marthas barn
pade ned från kuskbocken. Redan på långt håll hade han
känt igen de bägge damerna, Sylvia och Cajetane.
Att den sistnämnda vistades på Grumitz hade han icke
vetat, och det beredde honom en angenäm överraskning
att få träffa henne.
Sylvia föll brodern om halsen:
»Gud vare lov, Rudi! Det är mycket, mycket bättre ...
Hon är åter uppe. Men i förrgår, då jag telegraferade,
trodde vi att slutet var nära — eller hur, Cajetane?»
Den unga flickan gjorde en jakande rörelse med
huvudet och räckte nu Rudolf handen. Det var en kall,
skälvande hand.
»Ja», sade hon, »det var en förfärlig stund.»
De gingo nu skyndsamt till slottet. Under vägen lät
Rudolf berätta sig, vad som hänt. Det hade varit
hjärt-kramp — redan det tredje eller fjärde anfallet under ett
par månader — men de föregående hade varit av mycket
lindrig natur, då däremot detta sista visat den hotande
formen av ett kvävningsanfall.
»Men vad säger doktorn?»
»Att man — om man är försiktig och sköter sig riktigt
— med ett hjärtlidande kan bli åttio år gammal. Så
yttrade nämligen den läkare, som vi läto kalla hit från Wien ;
den härvarande, vilken såg anfallet, var mycket
förskräckt, och på hans inrådan telegraferade jag till dig.»
Sylvia hade, under hon talat, tagit Rudolf under
armen. Först nu märkte han, hur förstörd den unga frun
såg ut, blek och mager, och vilket djupt drag av sorg låg
präglat över hennes — dock städse vackra —- ansikte.
»Ar även du sjuk, Sylvia?» frågade han deltagande.
»Nej, endast olycklig.»
»Kan du icke trösta dig?»
»Aldrig.»
Rudolf teg. Han ville icke anföra den banala trösten,
att tiden läker alla sår. Den, som hyser en djup sorg,
upptager sådana försök att trösta nästan som en
förolämpning, det visste han; i dylika fall finnes intet annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
