Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man satt vid sidan af tennisplanen och åsåg de fyra
spelarna: Sylvia och hennes fästman, Rudolf och unge Bresser.
Denne hade blifvit otrogen sin föresats att, såvida Sylvia
förlofvade sig, undvika detta hus. Det hade blifvit honom
en alltför kär vana att umgås med denna familj, hvars äldste
vän hans far var. Samvaron med friherrinnan Tilling, de
förtroliga pratstunderna med Rudolf och tillfället att åtminstone
få se den i tysthet tillbedda Sylvia, från allt detta kunde han
ej i längden afstå. Denna dumma afund måste dock bekämpas.
Han hade ju aldrig hoppats att kunna eröfra flickan, och då
måste han äfven finna sig i att se henne vid en annans sida.
Att denne andre ej var någon idealmänniska, beredde honom
egentligen föga tillfredsställelse, något som han visserligen icke
tillstod, men som han därför icke dess mindre kände. Då
han själf ej ansåg Delnitzky värd någons kärlek, så hängaf
han sig åt den tanken, att Sylvia ingick ett konvenansparti,
i hvilket hennes hjärta endast hade ringa del. På detta sätt
förjagade han åtminstone den ena af sina afundsjuka känslor.
»Game — play — out» ljödo orden från spelplanen, men i
lugn, sansad ton; bollarna flögo hit och dit, eller stötte de
mot nätet och föllo till marken; allt försiggick ljudlöst utom
när bollen oskickligt uppfångades med handtaget på racketen;
då hördes vanligen från åskådarna utropet: »Trä — trä!» De
spelandes rörelser voro ej häftiga; man sprang och hoppade
ej; tvärtom röjde spelet — i synnerhet herrarnes — en viss
bekväm vårdslöshet.
Martha, som satt något afsides från de andra, höll en
tidning i handen; men hon läste icke utan följde med blicken
sina barns behagliga gestalter.
Hon hade nu försonat sig med Sylvias förlofning. Den
unga flickan upprepade dagligen för henne, att hon kände sig
fullkomligt lycklig. Då och då uppstego visserligen tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
