Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nu åt sidan och lade fram ett ark papper. Då föll hennes
blick på innehållet — äfven detta hade hon glömt.
»Min lycka öfver att ha erhållit ’ja’ är så stor, att den
ej kan mätas med något mått. Endast en sak kunde ha varit
ännu större: min förtviflan, om jag erhållit ’nej’.»
Dessa ord trängde sig in i Sylvias inre som ett bönfallande
rop: »För Guds skull förverkliga ej din afsikt; störta mig ej
i förtviflan I»
Hon utmålade nu för sig den sorg, som hon stod i
begrepp att tillfoga den älskade — ja, trots allt älskade — mannen.
Därtill knöt sig äfven en hel rad af andra pinsamma tankar; det
förargelseväckande uppseende, som en uppslagen förlofning skulle
framkalla, moderns sorg, Rudolfs och de andras förebråelser och
— något som var värre än allt annat — Hugo Bressers triumf.
Hennes beslut kunde föranleda honom till falska slutsatser och
förhoppningar. Fullständigt falska. Om hon nu bröt med
fästmannen eller ej, så var hon dock skyldig sin egen
värdighet att hålla den unge skriftställaren på afstånd.
Hon hade åter blifvit helt tveksam.
Endast på prof ville hon sätta upp brefvet — under
förbehåll att ej afsända det.
Hon doppade pennan. Då blixtrade på hennes hand
briljantringen, hvilken var den första gåfva, hon erhållit af sin
fästman. Hur hade hon icke då gladt sig öfver denna vackra
juvel, öfver dess hemlighetsfulla och viktiga betydelse; det var
ju förlofningsringen, panten på det för lifvet bindande löfte,
som de gifvit hvarandra. . . För att få stenen att blixtra
rörde hon handen sakta fram och tillbaka.
Och är det icke en dålig handling att bryta sitt ord?
I sanning, hon visste ej hvad som var hennes plikt. . .
Hon kunde ju i alla händelser skrifva brefvet. Hon
doppade för andra gången pennan i det violetta bläcket:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
