Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle man då erhålla riklig vinst. Redan med ett antal af
trettiotusen prenumeranter skulle kapitalet bli räntebärande, och
kunde man hålla ut endast under dessa två år, så måste
prenumeranternas antal bli vida större.
Sådana voro de idéer, hvilka lågo till grund för det stora
tidningsföretaget.
Och nu skulle det afgörande sammanträdet börja. Bresser
kände sig högtidligt stämd. Här erbjöd sig ett stort fält för
hans verksamhet. Han tänkte äfven på de röda blommorna,
som Sylvia redan nu måste ha erhållit. Och om hon också
skulle bli grefvinna Delnitzky. . ., sitt hjärta kunde hon dock
inom några år skänka den framgångsrike diktaren . . .
Men nu var ej rätta ögonblicket att tänka på kärlek.
Detta ögonblick tillhörde det praktiska arbetet, hans lifs kallelse.
Det var en viktig, för hela framtiden afgörande vändpunkt i
hans lif.
Som ordförande fungerade bankiren själf. Han öppnade
sammanträdet med att ställa sakens ekonomiska sida under
diskussion; på samma gång meddelade han, att han nyss
erhållit bref från två kapitalister, hvilkas medverkan man hittills
säkert räknat på; de hade nu under olika förevändningar tagit
tillbaka sina löften. »Hvad mig beträffar», tillade han, »så
står jag naturligtvis fast vid mitt ord. Hundra tusen gulden
är jag villig ställa till företagets disposition, men jag måste
uppställa ännu ett villkor, något som emellertid ej kommer
att orsaka några svårigheter; vi skola afhandla detsamma först
i sammanhang med föredragningslistans nästa fråga, som berör
programmet. — Baron Glasschild har nu ordet.»
Denne sistnämnde var en välmående man på omkring
femtio år med utprägladt orientaliska drag. Han hostade lätt,
klämde fast pincenezen på näsan och yttrade:
»Äfven det, jag har att anföra, rör programmet. Som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
