- Project Runeberg -  Marthas barn /
87

(1903) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ken hon tillika kunde skänka sin odelade aktning och sitt
oinskränkta förtroende ... Jag har ej gjort min plikt, Rudolf —
de planer, min Fredrik hyste för världens välgång, hans
tankar och idéer, dem har jag vårdat, öfverlämnat åt
offentligheten — men det, han personligen genom sitt hjärta
åstadkommit, den sanna, husliga lycka, han skapat, allt detta hade
jag äfven bort vårda som en dyrbar gåfva och öfverlämnat
detsamma åt hans barn. Hans sociala och politiska åsikter
har jag låtit gå vidare, men de idéer, som lågo till grund
för hans enskilda lif, äro spårlöst försvunna, och det är min
skuld — min skuld — min skuld ...»

Och i det Martha upprepade detta ord, betäckte hon
ansiktet med händerna och brast i gråt.

Rudolf böjde sig kärleksfullt ned öfver henne, sägande:

»Nej — nej, mor! Du är endast så öfveransträngd . . .
det är nerverna. Det är ju helt naturligt; skijsmessan från
vår Sylvia — det afgörande steget. . . Men Toni är ju ingen
dålig människa. Hur kan du veta, om hon blir lycklig
eller ej . . .?»

Martha torkade tårarna. »Hennes egen aning säger henne
det. Du skulle sett hur hon i dag före vigseln gråtande föll
mig om halsen ...»

»Nå ja, — afskedets smärta.»

»Nej, det var ieke sorg öfver det hon lämnade — det
var bäfvan för det, hon gick till mötes. Nej, Rudolf, sök ej
att fritaga mig. Ångra sig är det bästa, man kan göra, när
man felat.»

»Det tycker icke jag, i all synnerhet om saken ej mer
låter sig ändras. Endast den ånger bär frukt, som har till
resultat nya föresatser, nya handlingar. Låt oss därför
återkomma till min själfanklagelse. Jag kan ju godtgöra hvad
jag felat. . . Och jag vill det. Jag skall ... De äro glada där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmarthas/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free