Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej, i mina försök har jag endast gett uttryck åt de
stormande tankar och känslor, hvilka framkallats af vissa
händelser i mitt lif. Jag säger försök, när ni säger verk, fru
grefvinna — ty, ehuru jag haft tur i början, vet jag väl, att
det, jag hittills åstadkommit, endast äro svaga försök . . .
»Mitt verk, mitt lifs konstverk — återstår mig ännu att
skrifva. Ni får ej anse mig anspråksfull, oförnöjd. Jag tror,
att hvarje äkta konstnärsnatur inom sig känner ett helt kaos
af spirande stoff, som längta efter form ...»
»Får be om ursäkt. . . Har jag försenat mig?» — Det var
Delnitzky, som inträdde. »God dag, Bresser! Jag får
gratulera. — Ni är ju en tusan till karl. . . Ert skådespel måtte
ge er goda inkomster, eller hur? — Hör du», vände han sig
till sin fru, »Rudi kan ej komma i dag; Beatrix är sjuk.»
»Ack den arma människan, återigen? Min kusin har
äfven sagt återbud; vi få väl reda oss ensamma ...»
»Det blir ju helt gemytligt», sade Delnitzky, »men se
till att det snart blir i ordning 1 — Jag ämnar gå på operan,
och af Carmen hör jag gärna första akten.»
Under middagen rörde sig samtalet nästan uteslutande om
hågkomster från tiden före Hugos afresa och Sylvias
giftermål. Man talade om tennis-partierna på Brunnhof, om fader
Protus, om lille Fritz dop och dylika saker. Angående sig
själf och sina arbeten berättade Hugo ingenting; han sökte
till och med undvika några frågor, som Delnitzky gjorde
angående saken. Hugo visste mer än väl, att ingen förståelse
var att vänta från detta håll.
När man steg upp från bordet, såg Delnitzky på klockan.
»Snart sju... jag ber om ursäkt... får afstå från kaffet;
annars kommer jag verkligen för sent. . . Jag lämnar ju er
båda i godt sällskap . . . Ungdomsvänner . . . Alltså farväl 1 . ..
Har gjort mig ett stort nöje ... ni stannar väl kvar i Wien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
