Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinnan Ranegg — egentligen endast sällan, ty under det den
förra lefde mycket tillbakadraget, deltog den senare för sina
döttrars skull i stora världens alla nöjen — såsom hofbaler,
utflykter, danstillställningar hos ärkehertigarna och den högsta
aristokratien, amatörföreställningar och välgörenhetsbasarer —
men desto oftare var man tillsammans på landet. Martha
kände sig städse innerligt glad, när hon fick träffa denna familj,
i all synnerhet i dess eget hem.
Lifvet där erbjöd i hvarje afseende en bild af sann lycka
och harmoni. Tillräcklig rikedom, en lysande social ställning,
ömsesidig tillgifvenhet; man hade regelbunden omväxlande
sysselsättning: musik, läsning, brodering, målning, ridning,
gemensamma promenader och spel. Flickorna, så unga de än
voro, föredrogo detta landtlif framför vistelsen i Wien.
Systrarna Ranegg ansågo det snarare som en plikt än som ett
verkligt nöje att deltaga i vinterns festligheter. I Maj, när
eftersäsongen stod i sitt högsta flor, voro de alltid otåliga
att få lämna Wien och återvända till sitt kära Raneggsburg,
hvars fläderbuskar och blommande kastanjer utöfvade en så
sällsam dragningskraft på dem. Och när det närmade sig
vintern, sökte de så länge som möjligt uppskjuta inflyttningen
till Wien. De tyckte om att åka skridsko på den tillfrusna
slottsdammen och att, sysselsatta med hvar sitt handarbete,
prata bort dessa långa vinterkvällar. Före jul ville de på inga
villkor afresa; denna högtid måste firas på Raneggsburg med
den stora julgranen i biljardsalen; man trakterade då byns
barn och skänkte ortens fattiga tyger och varma, hemstickade
underkläder.
Martha var mycket gärna tillsammans med grefvinnan
Ranegg, med hvilken hon var jämnårig. I sin ungdom hade
de känt hvarandra mycket litet, ja, nästan icke alls; först sedan
några år tillbaka hade de på grund af grannskapet mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
