- Project Runeberg -  Marthas barn /
137

(1903) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunde bli henne farlig. . . Det skulle bara fattas, att hon
blef kär . . .

Ridån gick ned efter första akten. Salongen upplystes.
Efter ett ögonblick öppnades dörren till Sylvias loge; det var
Bresser.

Sylvia kände sig beklämd, bragt ur fattningen. Endast med
en stum böjning af hufvudet kunde hon besvara Hugos
hälsning; hon förstod nu, att den fara, hon nyss haft i tankarna
af möjligheten att bli kär, var större än hon någonsin trott.

Med solfjädern pekade hon på en fåtölj. Hugo tackade
och begagnade sig af den på detta sätt gifna tillåtelsen.

Hon märkte mycket väl, hvilken beundrande blick han
riktade på henne, och hon ägde detta — för hvarje ung kvinna

— angenäma medvetande, att just nu se särdeles bra ut —
att vara »en beauté», som det så betecknande heter. Hon
kände sina kinder glöda; hon visste, att hon här mot logens
bakgrund i sin svarta något urringade sammetsdräkt, med dessa
blixtrande diamantstjärnor i det vågiga, vackra håret, utgjorde
en vacker tafla.

»Det förvånar mig», sade hon, »att ni icke föredragit att
gå på Burgteatern.»

»Därför att jag själf skrifver dramer, menar ni, eller hur?
För att lära mig?»

»För att hämta hänförelse, inspiration för er konst.»

»När jag önskar samla sådana intryck, går jag på operan

— musiken väcker i mitt inre en mycket högre poetisk lyft-

ning än någonsin ett skådespel. I dag har jag för öfrigt
kommit hit, emedan jag visste, att jag skulle få se er här . . .
Betrakta er på afstånd, ty jag trodde er loge skulle vara så
full af folk, att jag icke skulle vilja tränga mig på — men
ni är ensam ...» ..

»Ja — mycket», svarade Sylvia med en ofrivillig suck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmarthas/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free