- Project Runeberg -  Marthas barn /
209

(1903) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

måste han tvifla på sin egen begåf ning, och tvärtom, mottoges
detsamma med bifall, kunde han vara viss, att hans konst
skulle gå segrande framåt. Och det viktigaste af allt: han
komme att i ena fallet för henne, för Sylvia, framstå som en
misslyckad författare, i det andra som en firad skald. Att hos
henne väcka medlidande och missräkning eller glödande
beundran! Han var närvarande vid samtliga repetitioner och
utöf-vade den mest stränga själfkritik. Mångt och mycket föreföll
honom matt och färglöst; han gjorde en hel del strykningar
och ändringar. Dag och natt hade han detta verk i tankarna.

Men Sylvia, som icke hade någon dylik afledare, stod
helt och hållet under inflytande af sin nya, dagligen stegrade
lidelse. Hon sökte dess mindre motstå dess berusande makt,
som Hugos aktningsfulla tillbakadragenhet invaggade henne i
säkerhet. »Vandra i kyskhet genom lifvet» — denna föresats
fick hon icke bli otrogen, men det var ingen fara; hennes
skald inlade ju tydligen icke själf något af sinnligt begär i sitt
hjärtas hyllning.

Afven han älskade i kyskhet.

»Sylvia, jag skulle vilja säga dig ett allvarsord» — med
detta yttrande inträdde en dag Delnitzky i sin hustrus rum.
Hon var just sysselsatt med att läsa några af Bressers dikter.

Förvånad blickade hon upp. Förhållandet de båda
makarna emellan hade på sista tiden blifvit endast ett yttre. Blott
i andras närvaro talade de med hvarandra; mellan fyra ögon
hade de intet att säga, allra minst några »allvarsord».

Hon lade bort boken. »Hvad är det fråga om?»

Anton satte sig framför bordet vid sidan af hennes
chäs-long och betraktade den bortlagda boken.

»Aha, det stämmer», mumlade han.

»Hvad är det som stämmer?»

»Denna läsning — med de dumheter, du gör.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmarthas/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free