Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krig, och intog han hela Skåne och Blekinge utom Malmö, utanför hvars
portar han uppehöll sig vid fredsslutet. Då polackarne 1646 hotade med
anfall skickades han som generalguvernör till Livland för att afvärja orolig-
heterna, hvilket ock lyckades. Han upphöjdes 1651 d. 26 Mars till grefve
af Björneborg och erhöll till grefskap Björneborgs kungsgård med 357
hemman eller 231/, hela mantal i förläning; han hade redan 1625 fått
af k. Gustaf Adolf Marienburgs slott och starosti i Livland under mans-
länsrätt, men fick 1651 d. 30 April ett särskildt friherrebref, samt skulle
han skrifva sig friherre till Marienburg, hvilket efter hans död, då han var
sonlös, skulle tillfalla som friherrskap hans bröders söner friherrarne Horn
af Marienburg i den ordning, de blifvit introducerade; han sändes som
generalguvernör till Livland för att sätta landet i försvarstillstånd 1652;
blef. riksmarsk, generalfältherre och president i Krigskollegium 1653, då
han återvände till Sverige, i hvilken egenskap han var öfverbefälhafvare
för försvaret i Sverige under k. Karl d. 10:de Gustafs frånvaro i polska
kriget. För att skaffa folk och medel till kriget mot Danmark samman-
kallades 1657 ständerne landskapsvis, och Horn skulle underhandla med
vestgötarne, som samlades i Skara, men sedan han lyckats i sitt uppdrag,
afled han derstädes dagen derefter, d. 10 Maj. Han var sträng både
emot sig sjelf och sina underhafvande, derföre mindre älskad af sitt folk;
men i följd af denna stränga manstukt ansågs han af fienden för den
mildaste af de svenske fältherrarne. Han begrofs 1660 d. 12 Augusti
med stor ståt i Hornska grafkoret i St. Jakobs kyrka i Stockholm. Wijks
Mur tycks varit under hans tid mycket förfallen, så att han började 1656
en större reparation, som fullbordades efter hans död af enkan 1660 enligt
inskriften öfver porten; fyra våningar påstås då blifvit nedtagna, så att sju
återstodo, om dit ock räknas källarvåningarne, och fick huset då det ut-
seende, som det har i Dahlbergs Svecia Antiqua et Hodierna, och som det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
