Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Lauritz Weibull.
funno oss, och vi så bringas om livet. Med guds hjelp vart
emellertid detta kunnigt för de vare. Desse grepo strax till vapen
och rusade i vredesmod mot de bebundne och deras
tillhjelpare för att bringa död och förderv över dem. I hopen stodo
också biskoparna Mathias av Strengnäs och Vincent av Skara.
Och i samma sinnets raseri läto de nu straffet gå ut även över
dessa. Men då vi sporde det, betogos vi av stor bedrövelse.
Ty väl var det kunnigt, att desse voro förvunne till
majestätsbrott mot vår förbenämnde fader och väl också bekant, att de
voro invecklade i helgerånen och bebindelserna och att än flere
icke stodo fria för våldshandlingar. Men hade vi i läglig ordning
varskotts om detta blodbad, hade vi fullväl förhindrat, att det
lagts hand på desse kyrkans män.
Den som först utsådde denna stora rebellion mot oss i
vårt rike var Din helighets legat Arcimboldus. För hans skuld
hava vi gått miste om många hundrade tusende floriner. Han
utsådde också med sitt ja och begivande denna hæretiska
villfarelsen. Och hade denna genom guds fördolda och
rättvisa rådslag, all vår bestämmelse förutan, inte hårt hämnats
av gud och de fördervliga huvudmännen gått under, skulle i
dessa trakter all vördnad för vår heliga moder kyrkan ha
varit tillintetgjord, förakt för kyrkans överhet hållit sitt intåg och
ett schisma inte mindre än hos våra grannar ruthenerna här
fattat fäste».
De tre medlemmar av domkapitlet i Uppsala, som
avgivit den tredje och yngsta relationen om blodbadet, är
domprosten Jöran Turesson (tre rosor), skolastikern Peder Gallé
och kantorn Erik Geting. Alla tre hör till utfärdarna av
sententian; i varje fall den förstnämnde har beseglat denna.
Relationen är tillkommen på anmodan av riksföreståndaren
Gustaf Eriksson (Vasa). Den är uppsatt dagarna före den 6
juni 1523 * och möter i två redaktioner. Den ena av dessa
är ett koncept. Det föreligger ännu i original. Den andra
redaktionen visar en yngre utformning. Den är bevarad i
en avskrift, tydligen tagen mer eller mindre direkt efter själva
den expedierade utskriften. Konceptet publicerades först 1918,
men utan att dess förhållande till den andra redaktionen
klart insågs 2; denna senare föreligger sedan 1816 i tryck 3.
1 Se nedan s. 39.
2 Sv. Hist. tidskr. 1918, 118.
3 Script. rer. Svec. medii ævi III: 1, 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
