Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s 34
Lauritz Weibull.
fördes och kätterispörsmålet med svaret därpå omvandlades,
för kanikerna att skona — sig själva. Sententians avförande
och dess ersättande med det muntliga uttalandet utan
bestämd adress förde samtidigt vidare. Även här kom bördan,
avlyft på ett håll, att läggas så mycket tyngre på ett annat.
Motpartens framfart blev laglös, och laglösheten blev så
mycket skarpare framhävd, som kejsarrätten uttogs ur det
muntliga uttalandets premisser. Kejsarrätten bestämde straffet för
kätteriet. Straffet var döden.
Den omvandling kanikerna sålunda lät själva det
centrala händelseförloppet den 8 november undergå i relationen,
kunde i sina verkningar inte bli inskränkt endast till detta.
Den kom att skarpt återverka även på relationen i övrigt.
Kanikerna har, sedan sententian avförts och kätterispörsmålet
med svaret därpå omvandlats till ett rent allmänt uttalande,
även måst omvandla själva det huvudmoment, om vilket
förhandlingarna föregående dag enligt aktstyckena rört sig.
Den röda tråden i förhandlingarna denna dag var
enligt aktstyckena spörsmålet om kätteriet. Aktstyckena är här
ofrånkomliga. Varje skymt av detta spörsmål måste
försvinna ur relationen. Ty var spörsmålet framme redan på
onsdagen, hade kanikerna nödvändigtvis måst förstå vad det
innebar även i den allmänna form det skall ha haft, då det
ställdes på torsdagen. Varje läsare av relationen hade i varje
fall förstått det. Och det hade varit meningslöst pointera,
att det blev framställt och besvarat rent allmänt. Kanikerna
uttog allt om spörsmålet under onsdagen. De lät i sin
relation Gustaf Trolle framstå och begära endast arrest och
fyl-lestgörelse för liden skada *. Först därmed var de själva
utanför skottlinjen.
1 Det heter i relationen efter det att Christiern II framställt sin fråga
om förlikning, att ärkebiskopen »innerliga bad, att de som där vore
närvarandes skulle arresteras, och var och en göra honom fyllest i allahanda måtto,
vilket han ock förvärvade (o: utverkade) av konungen, icke emotstandande
att sådan sak var på ärkebiskopens vägnar i Rom tillförene främjad. Men
konungen ville icke, att förbenämnde sak skulle i Rom främjas eller ändas.
Då böd han ärkebiskopen, att sådan sak skulle ransakas här i riket och ändas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
