Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Nekrologierna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
Lauritz Weibull.
tillbaka och bemäktigade sig i stället biskopsstolen i Roskilde.
Eskil tog ärkebiskopsdömet. *
Vad här sagts fastlägger förhållandet mellan Eskil och
Erik Emune och Riko. Ett politiskt motsatsförhållande,
tidvis skärpt till det yttersta, för Eskil en kamp mot
tyrannen och hans handgångne man, en kamp i frihetens tecken,
»sub titulo libertatis».
Den ställning Eskil intog till Knut Lavard kan utläsas
ur den senares officium. Valdemar, Knuts son, och Erik
Emunes son Sven Gråte har enligt detta mot slutet av Erik
Lams regering, således just vid den tidpunkt, då Liber daticus
upplades, fattat tanken och kommit överens om att upptaga
hertigens kvarlevor ur graven i Ringsted och skrinlägga dem.
En handling som denna var vanlig upptakt till en
helgonförklaring. Ärkebiskop Eskil, heter det i officiet, visade i
denna belägenhet »skyldig lydnad för den romerska stolen;
han motsatte sig inte direkt själva planen, men tog avstånd
från de unge männens överenskommelse och förbjöd med
ärkebiskoplig myndighet deras förehavande» 2. Orden är
om-siktsfullt formulerade. De är nedskrivna efter det att Eskil
omsider gått med på att hos påven utverka Knut Lavards
kanonisation och denna egt rum 1170. Men vad som ligger
bakom är tydligt. Ärkebiskopen har vid mitten av
1140-talet inte velat elevation och skrinläggning. Ett
motsatsförhållande har existerat. Eskil har tagit bestämd ställning
mot Knut Lavard.
Vad här anförts om ärkebiskop Eskils ställningstagande
mot Erik Emune, Riko och Knut Lavard har tidigare endast
i förbigående beaktats. Det erhåller också först nu,
sammanställt med de förefintliga och bristande uppgifterna i
Liber daticus, allmännare betydelse. Betydelsen är så
mycket större, som Eskils ställningstagande mot de tre med
1 Scriptores minores historia? Danicæ I, 32.
2 Vitae sanctorum Danorum, 202: Ex quo hoc innotuit archipresuli
Eskil-lo, Romane sedis reuerenciam obseruans nec obuians racioni, a uoto iuuenum
uelle auertens, id ne fieret, auctoritate pontificali interdixit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
