Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Tyre Danmarkar bot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 Lauritz Weibull.
Vid Danevirke kämpade då Dan med denne och besegrade
honom. Det var omedelbart innan Danmark fick sitt namn
efter segraren.
Den positiva uppgiften i Chronicon Lethrense ger mot
bakgrunden av den tystnad, som härskar i källorna om Tyre,
vid handen, att bilden av henne som Danevirkes grundläggare
ännu omkring mitten av 1100-talet inte kan vara skapad.
Bildens skapande är emellertid förestående. Något tiotal år efter
Chronicon Lethrense är den färdig.
Bilden möter oförmedlat hos Sven Ågesen i hans Historia
regum Dacie. Den är i allt formad som det var att vänta.
Drottningen framträder insatt i ett rent diktat historiskt
sammanhang, fyllt av äventyrsmotiv, där en kejsar Otto av
Tyskland, efter att ha lagt Danmark i skatt, uppträder som hennes
friare och fiende. Inte nog därmed. Vissa huvudlinjer i
berättelsen är, som det lyckats Niels Möller att visa i det arbete,
som ovan citerats, hämtade från Virgilii och Justini
framställningar av Dido och den afrikanske Jarbas. Det kan därtill
läggas, alt andra huvudlinjer återfinnes i Tysklands historia
under Gorms och Tyres egen tid. Ungrarna lägger då Tyskland
under tribut; kung Henrik I bygger efter stillestånd med dem
en räcka befästningsverk på gränsen och med dessa blir han
sedan i stånd att bjuda fienden trots och befria sig från
tributskyldigheten (Waitz, Jahrbücher des deutschen Reichs unter
König Heinrich I, 81, 95, 153). Denna Sven Ågesens bild blev
kort efter dess tillkomst känd av Saxo. Men skröplig som den
var, har han strax utan betänkande starkt omformat den. Han
utskjuter hela staffaget: äventyrsmotiven med kejsarens frieri. I
stället kontaminerar han Tyres fästningsbyggande med drag
från andra håll. Dragen hämtas ur den angelsaksiska Ætelfleds
historia. Likheten går så långt, att Tyre liksom Ætelfled hos
den något äldre engelske historieskrivaren Henry of Huntingdon
blir en dotter till kungen av England Ætelred. Saxos berättelse
i denna punkt godtages väl inte i det följande. Men med Saxo
är inte desto mindre Tyres centrala plats i Danmarks historia
fastlåst för århundraden.
är den förnämsta, har inte ubi utan ut. Det sista ordet måste tillhöra den
ursprungliga texten, då det endast är brukbart under en tid, då trävirket
Danevirke ännu inte ersatts med den senare muren av sten. Denna bygdes
fram i Valdemar I:s tid och var ännu 1182 inte färdig (I, 138). Ordet ut ger
vid handen, att krönikan ligger före Danevirkes ombyggnad; då krönikan, som
annorstädes (dsk Hist. Tidsskr. VII: 2, 226) visat, begagnat Roskildekrönikan,
efter 1138—39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
