Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Fynden av romerska mynt i det fria Germanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
Curt Weibull.
senterade kejsaren regerade. Med tillämpande av denna metod
anser Bolin sig kunna urskilja skattnedläggningsperioder även
i länder, från vilka endast enstaka funna guldmynt äro kända.
Bolins tidsättning av de romerska myntskattfynden i
Germanien visar en nog så sällsynt förmåga att på det
mångom-skrivna ämnet anlägga nya och fruktbringande synpunkter. Man
stannar någon gång tveksam inför den djärvhet, som här och
var utmärker framställningen. Men även där djärvheten är störst
såsom i frågan om de enstaka funna guldmynten, lärer det icke
kunna förnekas, att Bolins slutsatser äro skickligt uttänkta och
skarpsinnigt styrkta. Han har ställt nya problem under debatt
och de resultat han vunnit äro sannolikare än föregångarnas.
Men väl näppeligen alltid att betrakta såsom slutgiliga. I mycket
beror detta senare på själva materialet. Materialet är ofta ringa
eller fragmentariskt. Ett flertal skattfynd äro endast bristfälligt
kända. Bolin har haft blick härför och skilj t mellan de stora
och väl beskrivna och de mindre eller bristfälligt beskrivna
skatterna. Men förhållandet kunde gärna mera ingående ha
diskuterats och stundom skarpare markerats. När exempelvis
fynd som Ö 17 a och AK 102 äga en från övriga fynd med
slutmynt från Markus Aurelius totalt avvikande denarstock,
hade med skäl kunnat framhållas, att fynden äro bristfälligt
kända. Bland denarskatterna äro Ö 36, I 80 och AQ 139 a,
bland guldmyntskatterna I 124, L 1 b, O 64 a, AU 51, AG 4 b,
AM 97 och AM 100 så pass litet kända, att de kanske snarast
bort helt avföras ur framställningen.
Myntskattfyndens tidsättning är villkoret för deras
historiska utnyttjande. Den första fråga Bolin härvid uppställer är
frågan: Vad lära oss skattfynden?
Den förhistoriska på germanska förhållanden inriktade
arkeologien har aldrig tvekat om svaret: förekomsten av
skattfynd är ett tecken till rikedom och politisk makt hos innevånarna
i det land, där skatterna komma i dagen. Saknas skatter,
betyder detta fattigdom och politisk nedgång. Med rätta
karaktäriserar Bolin denna uppfattning av skattfynden som en av
grundpelarna för den forskning, som med utgångspunkt från
Knut Stjerna, sökt klargöra Sveriges älsta historia.
Bolin går till strids mot denna uppfattning. Argumenten
söker han först i myntskattfynden från nyare tid. Han uppvisar,
att slöte man av dem till rikedom och politisk makt, skulle
Skåne vara den rikaste och politiskt mäktigaste landsdelen i
Sverige under nyare tid. Höjdpunkten av Skånes rikedom och
politiska makt skulle falla under åren 1675—1679. Inemot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
