Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toni Schmid, De medeltida kalendarierna från Skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De medeltida kalendarierna från Skara.
283
äro: Necrologium Lundense och kalendariet från Colbaz. Det
förra upplades 1123 x, det senare mellan 1137 och 1146 2.
Intetdera är ett liturgiskt kalendarium i egentlig mening 3. NL
kommer dock ett sådant närmare. Det upptager jämförelsevis få,
troligen de i mässorna ihågkomna helgonen, och särskiljer tre
grader. KC har däremot minst ett helgon för så gott som
varenda dag. Även här utmärkas höga fester särskilt.
Liber daticus, som upplades 1145, kommer icke i
betraktande. Det i denna införda martyrologiet upptager ett flertal
helgon för varje dag. Endast i sällsynta fall kan någon slutledning
dragas rörande lundensiska förhållanden. När detta är fallet,
aktgives härpå i det följande.
Jämför man nu, månad för månad, Sx med NL och KC,
blir resultatet följande.
Januari i.S1 överenstämmer med lundensisk tradition med
undantag av att under den 7/i i NL såsom naturligt är endast finnes
dödsanteckning för Knud Lavard. Denne kallas här rex4. I
KC saknas, lika naturligt, namnet. I och med helgonförklaringen
1170 måste Knud ha firats i Lund och finnes också införd i
LD, dock först med en hand från 1200-talets första tredjedel6.
I S1 är han införd såsom Kanutus dux et martyr.
I fråga om februari i St är att märka, att 1/2 finnes Brigida,
som ännu icke införts i NL, men däremot hunnit införas i KC 6.
1 Necrologium Lundense. Lunds domkyrkas Nekrologium, utg. av L.
Weibull 1923, s. XLVII.
2 L. Weibull i D. Hist. Tidsskrift 1909 II: 8, sid. 179 ff. Fotografiska
avbildningar av KG i Det Kongelige Bibliotek i Köbenhavn,
Universitetsbiblioteket och Landsarkivet i Lund.
3 I NL och LD har utrymmet icke alltid medgivit komplettering av
helgonlängden. I LD med dess utförliga martyrologium ha blott få nya
helgonnamn och därtill icke genast blivit införda.
4 Detta förklarar varför konung Knud i Finland firades denna dag. Jfr.
A. Malin, Der Heiligenkalender Finnlands, Helsingf. 1925, sid. 125, 133.
5 Liber daticus vetustior i Libri memoriales capituli Lundensis, udg. v.
Weeke, Köbenhavn 1884—89, sid. 6.
6 Att Brigida varit känd för västgötarna, visar Husaby-källans namn.
Jfr. Västgötalagen, utg. av Collijn och Schlyter, Stockholm 1827, sid. 296, IV: 15.
Om biskopskrönikans uppgift (SRS 111:2, sid 118) är riktig, har Petrus av
Husaby under de första decennierna på 1300-talet instiftat en domkyrkoprebenda
med hennes namn. Krönikan synes vara den enda källan härför. Utom
Reuterdahl, Swenska Kyrkans Historia II: 2, sid. 439, jfr. Lundqvist, Bidrag till
kännedomen om de svenska domkapitlen under medeltiden, Stockholm 1897, sid. 34. —
Brigidadyrkan var under hela den här ifrågakommande tidsperioden mycket
utbredd, även på kontinenten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
