Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, De gamle nordbornas väderstrecksbegrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
Lauritz Weibull.
nådde den klassiska forntidens geografiska vetenskap i viss
mån sin höjdpunkt. I sitt stora verk Geographikæ
hyphæ-gesis gav han en sammanfattande tabellariskt uppställd
beskrivning av hela den då kända verlden. Verket vilar, efter
Ptolemaios’ egen utsago, väsentligen på ett nu förlorat arbete
av Marinos från Tyros. Den kartografiska framställningen
är projektiv med konvergerande meridianer; bredd- och
längdgrader, vunna från fasta utgångspunkter, angives
genomgående. Ptolemaios egnar i detta verk ett särskilt kapitel åt
Storgermanien. Han framställer här Östersjön som en öppen
inbuktning i jordkretsen av den stora nordliga oceanen.
Denna inbuktning begränsas i vester av den kimbriska
halvön och omsluter de av Ptolemaios så kallade Scandiaöarna.
Dessas antal åriges till fyra, tre smärre i vester, en östlig,
den största. Den kimbriska halvön är Jylland.
Scandiaöarna är de danska öarna med Skåne, det senare ett område,
inom vars gränser Ptolemaios förlägger befolkningselement
från olika delar av den skandinaviska halvön x.
1 Claudii Ptolemæi Geographia 1:1, ed. G. Müllerns, lib. 2, cap. 11: 16.
Jmfr Monumenta Germaniæ historica. Auct. antiqv. V: 1, 54 (Jordanes). —
Av de folk Ptolemaios omtalar på den stora Scandiaön, låter han Levonoi
(Asvcovol; var. Asvöjvai, Aey&vat) bebo den mellersta delen av ön. Man har
ömsom ansett detta folknamn för en förvrängning av sveonoi, ömsom placerat
folket levonoi i Östergötland, »där Ljuna by (nära Mjölby) kanske ännu bär
deras namn» (jmfr J. V. Svensson i Namn och bygd VII, 3, 5, 12,13, och Kemp
Malone i The American Journal of Philology XLV, 365), slutligen också i
Ljunits härad, »vilket är beläget i mitten av det sydskånska kustområdet»
(E. Wadstein i Minnesskrift utgiven av Filologiska samfundet i Göteborg, 199).
Men någon egentlig bevisning för det ena eller andra har man inte kunnat
förebringa. Vad levonoi avser torde emellertid paleografiskt kunna utrönas.
Det är allmänt och med rätta antaget, att till grund för Ptolemaios’
Scandianamn ligger namnuppgifter i latiniserad form. Kursivt skrivet med stilus
har levones, som ordet på latin bör ha varit, i Ptolemaios’ tid gerna utseendet:
På samma sätt skrivet ter sig sveones:
Det kan väl knappast vara tvivel, att levonoi måste ha sin förklaring i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
