Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson, »Folkresningen» i Sverige 1371. En studie till Kalmarunionens svensk-norska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Folkresningen» i Sverige 1371.
41
skop Nils på grund av sina stämplingar mot riket måtte
avsättas 1, bestämdes, att denne skulle placeras på annat håll och
i hans ställe insättas den folkungarna närstående Gotskalk
Falkdal 2. Men dessa påvliga bestämmelser blevo ej genomförda.
Ännu 1371 satt biskop Nils ostörd i Linköping. Av en eller
annan anledning har han emellertid funnit sin ställning riskabel.
Någon närmare motivering för hans partitagande vid detta
tillfälle kan icke ges.
Granskningen av de mot Albrekt fientliga herrar, som
slutit stilleståndet, ger vid handen, att bestämda karaktäristika
utmärka de flesta av dem, om vilka dokumenten ha något
utförligare att berätta. De låta sig med ledning härav
uppdelas i vissa grupper.
Främst torde man kunna ställa den grupp, vilken man
kan beteckna som tillhörande en svensk-norsk godsägareadel;
de olika personerna inom denna äro ofta nära förbundna
genom släktskap och godsförbindelser. Gruppens existens
har observerats av Munch, och Tunberg har även i annat
sammanhang påpekat beröringen mellan svenska och norska
ätter under föreningen mellan västra Sverige och Norge 3.
Munch har karaktäriserat dessa stormän med de träffande
orden, att deras nationalitet synes i viss mån svävande 4. Bland
dem märkes i främsta rummet riddaren Ulf Jonsson,
tillhörande Haftorssönernas mäktiga och rika släkt. Den
säregna, ovan karaktäriserade mellanställning mellan de båda
rikena, som han intar såväl i fråga om godsinnehav och
släktskapsförbindelser som rent politiskt, gör honom till en
synnerligen typisk exponent för gruppen. Jämte Ulf Jonsson
märkes Ulf Holmgersson, gift med hans syster, godsägare i
Sverige och rådsherre i Norge, den till sin nationalitet okände
Johan Martinsson, gift med en kusin till Ulf Jonsson och
1 I. Andersson, a. a. sid. 231 f.; Y. Brilioth, Svensk kyrka, kungadöme
och påvemakt, sid. 35 f. och 66 ff.
2 Se härom Brilioth, a. a. sid. 66, och Tunberg, a. a. sid. 284.
3 Munch, a. a. sid. 831; Jmf. Tunberg, a. a. sid. 307.
4 Munchs åsikt (a. a. sid. 831), att upproret »var fremskyndet ved de
Sendebud, der forrige Aar paa Kong Haakons Vegne havde været oppe i Sverige
og dagthinget», synes ej ha något stöd i fakta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
