Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Vejde, Erik XIV och ödeläggelsen av Ronneby 1564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik XIV och ödeläggelsen av Ronneby 1564.
63
farande var olöst. Vad Erik personligen gått in för som ung,
verksamhetstörstande nybörjare i regeringskonsten, hade han
blivit bet på.
Så kommer den danska fejden, och krigslyckan ställer
honom som den överlägsne framför Ronneby. Staden hade
in i det sista korsat hans planer, ännu leddes borgerskapet
av den gamle styvsinte Hoffman, »ein verzweifelter
durchschla-gener Bösewicht» enligt karakteristiken på svenskvänligt håll
i Tyskland x. För Erik gällde det inte bara hämnd, han
menade sig väl snarare ha funnit ett enastående tillfälle att
avgöra en viktig fråga, som hittills visat sig olösbar. Han
eldade sitt krigsfolk med att framhålla, »vad skade därav ville
följe, var samme befästning icke skulle blive erövrad» 2.
Staden var ur hans synpunkt ett oförbätterligt smugglarnäste.
Ronneby borde utplånas, för att hans eget Kalmar skulle
förkovras och ordnade förhållanden inträda på gränsen. Han
tänker mera på framtiden än på det förgångna.
När förstörelseverket väl var över, greps Erik ett
ögonblick av segerruset, hans fantasi fick vingar: Bleking skulle
införlivas med Sverige och erhålla svensk befolkning. Den
följande utvecklingen välte snart den stolta planen. Men
huvudmålet var dock nått, förargelseklippan var borta. Full
ordning blev det väl aldrig vid gränsen, men något så när
hölls den merkantila skiljelinjen söder om Småland uppe
under de följande årtiondena. Beviset ha vi i Värends
fortgående utarmning, dess intressen offrades för vasaregenternas
rikspolitik, och det blev en fattig och avsides landsända.
Först Roskildefreden gjorde det möjligt för Värend att åter
vrida sin kommersiella front i rätt riktning.
Har sålunda statsnyttan, tanken på rikets framtida bästa,
i första hand bestämt Eriks uppträdande mot Ronneby, så
1 Kansleren Friedrich von Westens ant. under greve Edzards resa till
Sverige, G. V. R. XXVIII, 654. Westens omdöme — han hade bland
annat tillbragt tre glada veckor i Kalmar — återspeglar säkerligen väl, vad man
här och vid Eriks lilla hov tänkte om Ronneby.
2 Eriks manifest 15 sept. 1564, Riksregistraturet; fol. 168.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
