Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernst Nygren, Källstudier till Sveriges historia 1230-1436
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskilt då det gäller själva resningens början, om han författat
sitt verk strax efter Engelbrekts död? Man har svårt att däri,
lika litet som i partiet om Filippas död, se rena skrivfel, då
manuskriptet genomgåtts av så många händer, som Klemmings
och nu nyligen E. Neumans utredningar visat vara fallet[1]. Man
behålle ock i minnet den karaktäriseringskonst, Erikskrönikans
författare ådagalägger vid återgivandet av så avlägsna händelser
som för 1300-talets första år. Karl Knutssons intresse för
krönikeläsning är för övrigt dokumentariskt bestyrkt redan genom biskop
Thomas’ bekanta förmaningsbrev till honom[2], och om hans
nitälskan för dylik författarverksamhet vittnar den långa rad av
krönikor, i vilkas tillkomst ingen eljest velat förneka hans andel.
Det kan dock ej bestridas, att full bevisning ännu icke
föreligger i den här avhandlade stridsfrågan. För att kunna
besvara denna definitivt måste man underkasta hela Karlskrönikan
enahanda granskning som nu blott kommit ))Engelbrekts»delen
samt det till denna närmast angränsande partiet till godo (se
för det senare sid. 294 ff i förfrs avhandling). Med den
begränsning, förf. nu iakttagit, kan han icke helt gå fri från
beskyllningen att ensidigt ha behandlat den ena delen och kanske
feltolkat den. Den uppgift, som därmed ställes, är icke lätt,
då dess lösning enligt rec:s mening icke kan ske utan en
förnyad granskning av handskriftsbeståndet. Klemmings edition
av rimkröniketexterna, som för sin tid var höjd över allt beröm,
är nämligen icke tillräcklig för källkritiska jämförelser, vilket
rec. haft tillfälle att pröva i ett speciellt fall (Ericus Olai
krönika)[3]. Särskilt för det av förf. upptagna problemet, där
textens olika behandling och utveckling i Karlskrönikan är av
fundamental betydelse, måste hänsyn tagas även till senare
av-fattningar och icke blott till den s. k. originala. Det visar sig
nämligen, att de strykningar, som företagits i den ofta nämnda
codex Holm. D 6 och sedermera åberopats för så vittgående
slutsatser av von der Ropp och hans efterföljare, fortsätta ännu
kraftigare i de senare handskrifter, som innehålla de till ett
verk sammanfogade Eriks- och Karlskrönikorna (jfr härom
1 E. Neuman, Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En
undersökning och några slutsatser I (i Samlaren 1927). Det är att observera, att
partiet om drottning Filippas död m. m. av Neuman uppvisas vara ett tillägg
av hand 7.
2 Tr. i (Lager)Bring, Samling af . . , Handlingar ... i Svänska
Historien, III, s. 239 ff, säkert med riktig datering; jfr Gottfrid Carlsson i KHÅ
1920—1921, sid. 240, noten.
3 Jfr Klemmings edition, sid. 299. Varianter ur de senare avskrifterna
anföras överhuvud icke för Karlskrönikan, med ett enda undantag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
