Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elvson, De svenska officerarna i nordamerikanska frihetskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska officerarna i nordamerikanska frihetskriget.
321
inte göra anspråk på att vara fullständig. Den kan också i
inte ringa utsträckning utökas med tillhjälp av uppgifter, som
härröra från en av Benson obeaktad föregångare på området,
C. C. Gjörwell. I själva verket följde man i Sverige med stort
intresse dessa svenska deltagare i det stora kriget, av vilka de
flesta i sin tur synas ha stått i livlig kontakt med anhöriga
och förmän genom flitig brevväxling 1. Gjörwell, som med stor
uppmärksamhet följde konflikten mellan England och dess
nordamerikanska kolonister, av vilka de senare långt ifrån hade
hans sympatier, delade detta intresse för de svenska deltagarna
i det stora kriget. I de av honom utgivna
Uppfostrings-Sällskapets tidningar kommer detta fram t. ex. i n:r 23 för år 1783,
där det heter: »Uti det nu nyl. slutade kriget har det urgamla
svenska mannamodet äfven haft tillfälle att visa sig, och hafva
omkring 50 svenske officerare, på hvilka förtekning framdeles
torde kunna meddelas, under detsamma utmärkt sig i den
franska tjensten.» Den utlovade förteckningen publicerades i
juni s. å. i form av ett »Bref ifrån hr ** till Kongl.
Biblio-thecarien C. C. Gjörwell; dat. Paris, d. 10 april 1783», vilket
börjar så: »Enligt min herres åstundan meddelar jag härmedelst
en förteckning på de svenske officerare, hvilka under det nyss
slutna kriget tjent på fransyska flottan. Jag har sökt göra denna
förteckning fullständig, och önskade blott att kunna belägga
den med alla de bevis av svenska tapperheten, som vid flera
tillfällen framlyst, men ock ty värr skördat så mången ädlings
liv, till känbar förlust för fäderneslandet, ty svenske officerare
hava under sista kriget fallit i alla 4 verldsdelarne» 2. Av dessa
rader framgår, att det är Gjörwell, som tagit initiativet till denna
i Paris utförda förteckning. Korrespondenten i Paris torde ha
varit G. L. Kämpe, »tjensteman i kansliet och slutligen
expeditionssekreterare, en man med litterära intressen», som det heter
om honom i Elof Tegnérs uppräkning av »svenskar, som längre
1 De mest kända av dessa korrespondenser äro Fersens brev till sin
fader och Stedingks till Gustaf III och Creutz. Inte utan intresse är
Lilliehorns här ovan använda brev till Gustaf III, vilka innehålla flera drag av det
militära och civila livet i den nya staten. Av Lilliehorns brev från Boston
20/i2 1782 framgår, att han liksom flera andra franska och svenska officerare
fört en journal under sin amerikavistelse. Betecknande för detta intresse för
de svenska officerarna i det amerikanska kriget, vilket givetvis i sin tur står
i samband med det allmänna intresset för den amerikanska revolutionen, är
att Stockholms Posten ett par gånger publicerat utdrag ur brev från svenska
officerare (1781 nr 299, 1782 nr 109).
2 Uppfostrings-Sällskapets Tidningar, 1783, s. 361.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
