Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Erik XIV. Översikt över nyare forskningar och försök till en omvärdering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenska kyrkan under Erik XIV.
299
som kryptokalvinsk i sin nattvardsuppfattning och kryptopapistisk
i sin- traditionalism. I verkligheten försköts ock denna filippism
hos flere ledare under påverkan av förreformatorisk fromhet,
stegrad teologisk traditionalism, reaktion mot en tydligen mycket
vanlig profanitet vid den svenska gudstjänstens utförande, varvid
man slog över till anglikaniserande kultintresse och
sakramenta-lism, och reaktion mot de frånstötande lutherska trätorna i
Tyskland, varigenom man fördes till ytterligare betonad irenik. Därmed
utvecklades den svenska filippismen i riktning mot den på
kontinenten ännu verksamma reformismen.
Om sålunda innebörden i den kyrkliga utvecklingen under
Erik XIV:s regering och de däri gömda motsättningarna nu te
sig annorlunda och klarare än förut, faller därifrån skarpare
ljus även över de så omdebatterade frågorna angående Johan III:s
och hertig Karls religionspolitik. Är Johan III att förstå som
en av personliga, ekonomiska och utrikespolitiska faktorer
(es-tetisk-mystisk läggning, teologiska studier, giftermål,
Sforza-arvet, behovet av anknytning till en stormaktskonstellation)
pådriven fortbildning av den svenska
lilippistisk-traditionalistisk-kultiska linjen till en utpräglat reformistisk politik, så betecknar
hertig Karl kyrkoarvet från faderns och den äldste broderns tid.
Han leder kampen för bevarandet av Laurentius Petri Nericius
verk, den första reformationsperiodens svensk-nordiska kyrkotyp
med dess allmänevangeliska (Luther-Melanchthon-Brenz) grund,
dess medvetet okonfessionella biblicistiska och toleranta
ståndpunkt, dess i egenartad svensk tradition rotade organisation och
självstyrelse, dess moderata kyrkotukt och dess via media i
gudstjänstformer med kärvt svenskt andeliv på botten. Visserligen
fick även Karls religionspolitik i mycket färg av hans
personlighet, utländska förbindelser och ekonomiska intressen (det
kan på visst sätt sägas att den värmländska bergsindustrien
gav evangeliskt kyrkoliv seger i Sverige). Och den av
tyskluthersk renlärighetsiver liksom av kalvinsk gammaltestamentlig
ända påverkade norrlandsortodoxien kom att i Uppsala möte
och dess fortsatta kamp delvis korsa Karls och hertigdömets
prästerskaps mera svenska linje, varvid en ny märkvärdig
förskjutning inträdde i inre och yttre svensk religionspolitik. Men
i mycket bestämmes allt fort Sveriges kyrkliga problem av den
säregna kyrkotyp, som fullt utbildades under Erik XIV:s tid.
Hjalmar Holmquist.
(Tryckt okt. 1930).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
