Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Framställningen av tiden 1654—1660 i Sveriges Historia till våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
Per Nyström.
medverka till en effektiv spärrning av Östersjön sönderbröto de
Roskildetraktaten i dess viktigaste punkt. A andra sidan
framhåller han, att svenska hären utgjorde ett ferment till krig.
Den kunde icke upplösas utan att minska Sveriges prestige.
Endast i fiendeland kunde den försörjas. Från början hade
Karl X Gustav avsett att förlägga det sålunda nödvändiga fälttåget
till Brandenburg och Preussen. Emellertid hade situationen i
Tyskland blivit allt ogynnsammare under det dröjsmål, som den
danska politiken vållade. I denna kritiska situation beslöt Karl X
Gustav att begagna sig av sin fördelaktiga strategiska position för
att genom ett nytt krig med Danmark uppnå, vad han ej lyckats
vinna genom underhandlingar: en effektiv spärrning av Östersjön *.
Fridericias ståndpunkt är en helt annan 2. Vid diskussionen
av krigsorsakerna har han en benägenhet att skjuta spörsmålet
om den gemensamma spärrningen av Östersjön en smula i
skymundan. Denna fråga är — enligt honom — icke
kardinalpunkten för Karl X Gustav vid förhandlingarna med Danmark våren
1658: »atter og atter kommer det frem i hans Breve og i
Raads-forhandlinger fra denne Tid, at han, hvis der rejste sig
Vanskeligheder ved nærmere Bestemmelser, kunde lade sig nøje med
hvad Roskildefreden indeholdt derom». I stället framhäver
Fridericia den andra linjen i F. F. Carlsons framställning: den svenska
härens politiska betydelse. Hären blir i hans framställning
stormcentrum. Dess försörjning är det stora problemet för Karl Gustav.
Bestämmelsen om härens inkvartering i Danmark till den 1 maj
1658 blir för Fridericia till ett av huvudmomenten i Roskildefreden.
Enligt F. F. Carlson är ockupationen blott ett medel för att pådriva
fredstraktatens exekution: förläggningen troddes bli av kort
varaktighet. Enligt Fridericia är den självändamål: Karl Gustav
kunde icke placera hären annorstädes. Som den politiska
situationen tedde sig har Karl X Gustav med tillfredsställelse sett 1 maj
närma sig utan att förhandlingarna lett till resultat: ännu hade
han förevändning att låta hären stanna i Danmark. I motsats
till F. F. Carlson poängterar Fridericia, att ockupationen till
sist helt bröt danskarnas motstånd. På alla huvudpunkter gåvo
de efter. Nu måste hären flyttas. Frampå sommaren voro
därtill Fyn och Jylland lika utarmade som tidigare Polen. I
Tyskland var ett fälttåg vanskligt. Tåget mot Köpenhamn blir
minsta medlets väg ur svårigheterna. I detta företag har Karl X
Gustav trott sig se den enklaste utvägen att med hjälp av sin
1 F. F. Carlson, Sveriges historia under konungarna av pfalziska huset,
I, 345, 371.
2 J. A. Fridericia, Adelsvældens sidste Dage, 326, 342, 346.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
