Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Framställningen av tiden 1654—1660 i Sveriges Historia till våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
Per Nyström.
Lektor Jacobsons sätt att behandla detta problem kan
icke undgå att inge tvivel om självständigheten i hans
författarskap. Dessa tvivel stärkas genom en undersökning av hans
skildring av själva de danska krigen. Författaren följer här
Weibulls disposition i förra upplagan: om denne på ett ställe
avbryter berättelsen om fälttågen för att ge en exposé över den
politiska situationen, gör författaren sammalunda. Materialet
är dock delvis avvägt på annat sätt. Tidens smak gör sig
märkbar: stridsskildringarna äro kortare, »utrikeskrönikorna»
längre än hos Weibull. Utom på de redan anförda arbetena
bygger författaren här på ytterligare tre: på Ernst Ericsson,
Erik Dahlbergh som fortifikationsofficer, Levin Garlboms Karl
X Gustav samt för skildringen av kriget i Skåne och Halland
på Arthur Stilles undersökning i Historisk Tidskrift för
Skåneland K
Redan av det sagda torde framgå, att författarskapet måste
karaktäriseras som kompilation. Läsaren invänder, att det i
ett arbete sora detta ligger nära att kompilera. Detta är riktigt.
Men för att en kompilation skall få vetenskaplig anstrykning —
och detta torde avses — fordras att författaren med någon
utgångspunkt i primärmaterialet äger förmåga av kritik och
självständighet inför de senare bearbetningarna. Det gäller att avvinna dessa
egna och nya synpunkter; endast då blir kompilationen
fruktbringande. Lektor Jacobsons kompilation är icke av denna art.
Uppfattningen styrkes av en detaljundersökning av texten.
Det visar sig, att författaren endast ofullständigt förmått smälta
sina källor. Han har haft dem till ett antal av två, tre eller
fyra liggande framför sig på bordet. Gör man sig besvär, kan
man följa, hur hans öga ena stunden vilat på en av källskrifterna,
den andra på en annan. Några exempel till belysning härav.
Författaren skildrar på sidan 346 helt kort stämningen i
Danmark under tiden efter Roskildefreden. Styckets första hälft
är ett sammandrag av sidorna 328—331 hos Fridericia (orden
»stämningen» och »servilt» är här upplysande), dess andra hälft
är uppbyggd på en not hos F. F. Carlson (sidan 356, not 3).
Framställningen av tåget över Lilla Bält låter sig lätt
sönderdelas i element av olika ursprung.
Källor. Jacobson (331—333).
Det första steget togs redan den Den 30 januari, en kall strålande
30, en kall strålande vinterdag, med vinterdag, företogs alltså övergån-
1 Ericssons framställning ingår i Ericsson och Wennberg, Erik
Dahl-bergh. Uppsala 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
