Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson, Erik XIV och Machiavelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krik XIV och Machiavelli.
/
starkt framträdande: hävdandet av statens höghet, stärkandet
av centralmakten. Ej heller de nordiska staterna voro
främmande för denna tendens. I Danmark hade den gjort sig
gällande under decennierna omkring 1500 fram till bakslaget
efter Christiern II. I Sverige hade den särskilt framträtt
under ett visst avsnitt av Gustav Vasas regering, den s. k.
tyska perioden *. Arvkonungadömets införande gav
bekräftelsen på denna utveckling och skapade vissa formella
förutsättningar för den nya furstemaktens verksamhet,
samtidigt som det gav garantier för dess fortbestånd. För Gustav
Vasas efterträdare måste det gälla att fullfölja dessa ansatser.
Erik XIV:s första regeringsåtgärder voro också präglade
av en kraftig strävan att hävda statens makt inåt och utåt.
Hade då Eriks fortsatta verksamhet närmare sammanhang
med den då aktuella uppfattning av stat och politik, som i
det övriga Europa så flitigt debatterats och tillämpats?
Skall man upptaga denna fråga till undersökning, torde
man böra granska huvudtendenserna i hans styrelse samt
hans mest uppseendeväckande regeringshandlingar,
sammanställa dem med tidens politiska tänkande och praxis samt
söka se dem mot bakgrund härav. Av skäl som förut
angivits, kan Machiavellis Principe här användas som
jämförelseobjekt: framvuxen ur det politiska livets praxis,
sammanfattar den dess teori; i sin tur användes den sedan som
praktisk handbok av tidens mera betydande statsmän 2.
Kring Eriks utrikespolitik har åtskillig diskussion stått3.
Det framträder dock numera allt klarare, att vissa
grunddrag ända från början kunna spåras i densamma. Redan
i de rådslag, som Erik under sin tid som utvald konung
1 K. Nordlund, a. a. sid. 58 ff. Formellt tog sig denna tendens uttryck,
som utgingo från tysk patrimonial åskådning.
2 Vid sidan härav torde man särskilt böra observera den romerska
rättens betydelse. Eriks juridiskt bildade medhjälpare hade studerat denna
vid tyska universitet.
3 Celsius’, Cygnæus’, Droysens och Arnheims a. a.; Fr. Westling, Det
nordiska sjuårskrigets historia; H. Hjärne, Svensk-ryska förhandlingar 1564—
72; K. Hildebrand, Johan III och Europas katolska makter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
