Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Biskop Thomas’ Frihetsvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskop Thomas’ Frihetsvisa.
33
Två diametralt motsatta uppfattningar av biskop Thomas7
Frihetsvisa föreligga. När visan här upptages till ny
behandling, skall dess egen text läggas till grund för
undersökningen av dess författares politiska åskådning.
Källmaterialets ringhet i övrigt tillåter ingen annan metod.
II.
Frihetsvisan består av två sinsemellan klart avgränsade
delar. Den ena (stroferna 1—27) berättar och moraliserar
över ett ur verkligheten hämtat exempel, den andra
(stroferna 28—35) utvecklar en idépolitisk tes. Denna sista del
har i handskriften underrubriken »Nota de libertate» och
är avsedd att vara Frihetsvisans dominerande parti. Den
hamrar fast slagorden, sedan den historiska bakgrunden blivit
tillrättalagd \
Diktens berättande del resumerar i korta drag Sveriges
historia under Erik av Pommerns regering. Händelserna
grupperas kring tre gestalter: konungen själv, Engelbrekt
och Karl Knutsson.
proveniens och sanningsvärde, Samlaren 1927 s. 105; H. Steffen, Svenska
litteraturens historia I s. 118 ff. Gottfrid Carlsson, Handlingar angående
professuren i historia vid Uppsala uaiiversitet, Uppsala 1930, s. 133, yttrar: »Det
må lämnas därhän, huruvida Hjärne träffat det rätta, då lian tillägger visan
en principiellt unionsfientlig syftning, riktad mot planen att göra Kristofer
av Bajern till Sveriges konung, och i samband härmed daterar den till slutet
av 1439 eller början av 1440. För egen del är jag böjd att i stället betrakta
den som ett varningsrop mot ätten Natt och Dags för den nyvunna svenska
friheten äventyrliga omstörtningssträvanden på våren och sommaren 1439.»
1 Hjärnes vid handskriftsundersökningen framlagda omdöme (F. H. T.
s. 98), att rubriken »Nota de libertate» kan jämnställas med de framför
stroferna 9 och 15 inskjutna orden »Kngelbrekt» och »Her Magnus Benctsson
interfector» — i enlighet med editionen i Scriptores — torde knappast vara
hållbart. Dessa senare noter lia tillagts som förklaringar av »then litzle
man» och »Göksholm», liksom orden »rex postea» lia tillfogats vid Karl
Knutssons namn. Att »Nota de libertate» i handskriften skall markera ett
självständigt parti visar f. ö. den rikt utsirade begynnelsebokstaven i ordet
»Friheet», vilken Hjärne själv uppmärksammat (hdskr. f. 178). Den poetiska
koncentrationen i denna strofs början synes mig snarare framhäva än
bortförklara avsnittet. Härmed har självfallet ingen invändning gjorts mot
Hjärnes uppfattning av Frihetsvisan som ett enhetligt diktverk.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
