Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Biskop Thomas’ Frihetsvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskop Thomas’ Frihetsvisa.
53
bundna friheten, till vars värn folket skall gripa till vapen
utan att som förr låta sig förvillas av svekfulla löften.
Frihetsvisan förhåller sig till rådets proklamation av
den 24 april som i våra dagar ett valupprop till en
partiresolution. Den härrör från samma moment i striden som
proklamationen. Den är rådsaristokratiens samlande maning
till ett politiskt och geografiskt splittrat folk, som visat sig
handlingskraftigt, då det gällt dess närliggande och gripbara
intressen, men som ännu saknade verkligt politiskt
medvetande.
V.
Segern i kraftmätningen år 1439 tillföll det svenska
rådspartiet. I vilken grad Frihetsvisans agitation bidragit härtill
undandrar sig vårt bedömande. Men de politiska idéer, som
den framburit, realiserades i Kristoffer av Bayerns
konungadöme.
Frihetsvisans betydelse upphörde ej med dess aktualitet.
Den svenska historieskrivning, som uppblomstrade under
Karl Knutssons regering, övertog dess grundläggande aspekt
på 1430-talets historia 1. Karlskrönikan betraktar Engelbrekt
som sin konungs föregångare. Engelbrekt förfäktar Sveriges
rättigheter mot unionskonungen, och Karl Knutsson
fullföljer hans strid i kraft av samma hövidsmaniiaämbete och
med samma krigsfolk. Kontinuiteten mellan de bägge
riks-hövidsmännens verk fasthålles även av Ericus Olai. Den
står som ett givet faktum för senare tiders historieskrivning.
Engelbrekts hjältesaga begynner i biskop Thomas’
Frihetsvisa. Folkopinionen hade gjort bondehövdingen till helgon;
visans folkliga agitation gjorde helgonet till en politisk
centralfigur av stora mått. I sin teckning av befrielsekampen
53 ff., fridens brytande under en rex iniquus och dess upprätthållande under
en rättrådig styrelse.
1 Även Lubeck s krönikörer torde ha hämtat vissa synpunkter ur
Frihetsvisan. Se Korners Engelbrektskarakteristik och den anonyme
Detmar-fortsättarens teckning av kung Eriks politiska motiv åren 14,36—1439. S. R.
S. III. 1 s. 213 och 219.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
