Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toni Schmid, Eskil, Botvid och David. Tre svenska helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eskil, Botvid och David.
103
Det redan citerade, i en vidimation bevarade påvebrevet
från 1231 torde visa, att helgonet år 1231 var erkänt även i
Rom \ Translationsdagen, den 6 oktober, nämnes tidigast 1327,
men har då firats en längre tid 2. Huvudorten för Eskils dyrkan,
år 1231 ännu Tuna, kallas ett halvt århundrade senare
Eskilstuna 3. Som ortens helgon nämnes Eskil i Södermannalagen 4.
På 1300-talet möter hans namn även på andra orter i Sverige och
i Finland 5. Skara påbjuder, att han åkallas i mässan pro statu
regni 6. Relikerna spridas, domkyrkorna i Strängnäs och i
Uppsala vårdar sig om hans minne och i Strängnäs bygges ett kapell
till hans ära 7. Vid medeltidens slut möter helgonet i de
svenska stiftens liturgiska böcker. Utanför Sverige Eskil han endast
föga känd 8. Dock bar det danska stift, där den tidigast
bevarade uppteckningen om Eskil skrivits, Odense, samt Trondhjem
iirat honom ännu vid medeltidens slut med en kollekt.
Legenden om Eskil föreligger i sin helhet i en version,
som tidigast möter i ett Strengnäsbreviarium och i Codex
Laurentii Odonis från 1300-talets sista decennier 9. Vi har här
alla apostladagar fick duplexrang, torde Eskilsdagen utbytts i de stift, där
han då icke hade sådan, mot den 12 juni.
1 Dipl. suee. 839.
2 Dipl. suec. 2634. Jfr Scandia I, sid. 287.
3 Dipl. suec. 871. Väl efter 1280, då Nyköpings franciskanerkloster lär
upprättats. Script, rer. Dan. V sid. 514. Klostret nämnes i ett testamente
från år 1283. Dipl. suec. 762.
4 Södermannalagen, utg. av G. J. Schlyter, sid. 45. Se även Uplandsl.
sid. 84.
5 Dipl. suec. II, Reg. eccl. Upsal.; Dipl. suec. 3957, 3958. Riksarkits
pergrts-brev 309, 1337, 1276, 2270. Haapanen i: Helsingfors universitetsbiblioteks
skrifter IV; jfr A. Malin, Der Heiligenkalender in Finnland.
0 Synodalstatuter m. m., utg. av J. Gummerus, sid. 28.
7 I Uppsala domk. inviges 1410 ett altare bl. a. åt Eskil, 1445 nedlägges
Eskilsreliker i ett annat altare. Peringskiöld, Mon. Upl. sid. 34, 36. Kapellet
i Strengnäs upprättas av biskop Andreas, se A 28 i Kgl. bibl. Stockholm. Om
Eskilsskrinet i domkyrkan se Sv. dipl. 1538.
8 I Roskilde och Köbenhavn fanns Eskilsreliker. Script, rer. Dan. VIII,
sid. 284, 290, 300. Med birgittinerna har Eskil följt till deras kloster i
utlandet. Se t. ex. Biblioth. nat., Paris, Nouv. acqv. lat. 688 (psalt. o. horae s.
XV, som tillhört birgittinerna i Liége). Eskil endast i letanian: s. Eslrille (!).
För Reval jfr omslag kring Privilegia Livon. i Riksark. Sthlm, för Mariager
K 46 i Kgl. bibl. Sthlm. En bevarad relikgömma avbild, i: H. Hildebrand,
Sveriges medeltid, III, sid. 641.
9 G 416 i Uppsala univibibl. och A 182 i Landesbibliothek i Dresden;
Script, rer. suec. II: I sid. 391 ff. För G 416 jfr Nord. tidskr, f. bok- o. bib-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
