Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, 1397 års unionsbrev och dess rättsgiltighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Lauritz Weibull.
för alla tre rikena i successionsrättsligt hänseende och att 1389
års norska arvföljdsordning redan då visar sig vara överkorsad.
Blott från den ståndpunkt, som 1430-talets vittnesbörd
genomgående ge uttryck åt och som innebär, att unionsavtalet i sig
självt var av bindande art, faller klart ljus över dessa
ofrånkomliga fakta» (459 ff.).
Professor Carlsson har alldeles rätt: all historisk
forskning har, om den vill vara objektiv, att bygga på en enda
grund: källornas utslag. Men det räcker inte med att samla
och sammanföra alla källorna. Alla källor är inte lika
goda. Det kräves, innan de kan utnyttjas för
rekonstruktionen, att de föres var och en i sin grupp och att de
under ingående analys värdesättes i första hand ut från denna.
Professor Carlsson har råkat gripa miste i denna
gruppindelning, på andra ställen helt försummat att göra den.
Analysen har förtroendefullt rört sig på ytan. I själva verket
har han, då han brutit staven över den tidigare
forskningen, Carl Fredrik Georgii, Caspar Paludan-Miillers, Olof
Simon Rydbergs, Kristian Erslevs, i stället definitivt brutit
staven över sin egen.
Goethes ord gäller:
Die Teile hat er in seiner Hand,
Fehlt leider nur das geistige Band.
III.
Professor Carlssons framställning av unionsbrevet och
rättsgiltigheten av det presumerade unionsavtal, det innehåller,
är enligt hans egen utsago uttrycket för »en sedan länge
stadgad övertygelse». Denna övertygelse nöjer han sig
emellertid inte med att framlägga. Han går också till angrepp mot
dem som förnekar rättsgiltigheten och även i annat visar
sig ha olika uppfattning mot honom. Angreppet riktar sig
i första hand mot en avhandling av mig i Scandia oktober
1930: »Unionsmötet i Kalmar 1397». Vi skall följa
professor Carlsson också på angreppsstigen. Saken har inte
alltför stort intresse. Men professor Carlssons metodiska
inställning vinner därmed yttermera i klarhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
