Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson, Förebilden för Gustav Vasas arvförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
Ingvar Andersson.
ligen obestämd och formlös och tog sig endast uttryck i
termerna »arvkonung» och »lifserbskafft». Tre år därefter,
vid riksdagen 1544, var den klar och satt i detaljerat system.
I den överläggning, som föregick riksdagen, hade det
framhållits som önskemål, att successionen måtte ordnas, så som
det är »i andra kongars och herrers land». 1 Under den
mellanliggande tiden — 1541—1543 — hade Gustav Vasa trätt i
närmare diplomatisk förbindelse med Frankrike. I början
av 1541 avsände han en sin sekreterare till detta land för att
inleda underhandlingar och i januari följande år en större
beskickning med Konrad von Pyhy, Georg Norman, Sten
Eriksson och Knut Andersson i spetsen. Frans I:s
kammarherre Christophe Richer besökte vid samma tid Sverige två
särskilda gånger, i slutet av 1541 samt våren och sommaren
1543.2 Under de sålunda bedrivna underhandlingarna har
det varit en lätt sak för svenskarna att erhålla upplysningar
om »arvrikesrättighet» i det land, »där förfarenhet om
arvrike var». I legationen deltogo båda Gustav Vasas förnämsta
medhjälpare inom riksstyrelse och kansli.
Såväl den inre överensstämmelsen mellan det franska
och svenska arvkonungadömets formella anordning som andra
omständigheter visa sålunda, att Erik varit väl underrättad,
då han i fängelset nedskrev de ovan citerade orden.
Arvkonungadömet sådant det fixerats i arvföreningen
kom efter hand i konflikt med andra Gustav Vasas och
hans söners önskemål. Den förre hade sedan gammalt den
tanken att väl försörja även sina yngre söner. Denna plan
förverkligades genom hans testamente. Vad häri bestämdes,
stod icke formellt, men väl reellt i den skarpaste motsats
till arvföreningen. Även om riket icke till formen
uppdelades i flera, skulle det dock i verkligheten blivit så. För
motsättningen mellan arvföreningens och testamentets bestäm-
1 Sv. Riksdagsakter I, sid. 336 (i Erik Flemings betänkande om
arvriket).
2 G. Sprinchorn, Sveriges politiska förbindelser med Frankrike, sid. 5 ff.
(Hist. Bibliotek 1880); G. Landberg, De nordiska rikena under
Brömsebro-förbundet, sid. 38 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
