Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Clemensson, Karlskrona stads historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
Gustaf Glemensson.
ningar till allvarliga farhågor för flottans uppträdande i krig;
de många haverier och olyckor, för vilka flottan var utsatt,
ansågos i stor utsträckning förorsakade av besättningarnas
bristfälliga övning och sjövana. Det är att märka, att manskapet i
största utsträckning fortfor att rekryteras på samma sätt, som
under skånska kriget visat sig så fördärvbringande. Att
Wachtmeister skulle varit någon stor amiral har väl aldrig påståtts
— av somliga samtida ansågs han »mera skicklig såsom kapten
på en brännare än såsom amiral». Det måste emellertid
framhållas, att även om mycket talar för den emot Wachtmeister
riktade kritiken, kan ett i detalj motiverat omdöme först fällas
efter en allsidig och djupgående undersökning av Wachtmeisters
hela verksamhet för flottans nydaning.
Det skulle föra för långt att gå in på ytterligare detaljer.
Endast med några rader skall jag uppehålla mig vid 3:dje delen.
Att denna kunnat utkomma, innan den 2:dra skrivits, är i sin
mån ett talande bevis för den brist på sammanhang, som
karakteriserar hela verket. Om förf. emellertid åt lista delen
sökt giva en enhetlig prägel, så är denna strävan alldeles
uppgiven i 3:dje delen. Att det i planen för verket framhållits, att
det i vissa stadsskildringar tillämpade förfaringssättet att för
tidsskedet efter 1860 uppdela skildringen i särskilda sinsemellan
självständiga uppsatser visat sig icke fylla berättigade krav på
enhetlighet i framställningen, har på intet sätt avskräckt honom
från att följa just denna metod. De flesta av de 26 fristående
uppsatser, som bilda 3:dje delen, behandla endast de olika
förvaltningsgrenarnas organisation, personella och lokala
förhållanden o. dyl. Hela framställningen upplöses i detaljer, ofta
med ganska litet samband med stadens historia, såsom
skildringarna av länsstyrelsens allmänna åligganden och göromål,
de militära institutionernas och förbandens förvaltning och
organisation m. m., varom säkrare uppgifter erhållas ur
handböcker och reglementen. Men den, som trott sig i staden finna
målmedvetna strävanden inom olika områden, söker förgäves
upplysning härom. Det har t. ex. annorstädes framhållits, att
staden under ifrågavarande tidsskede strävat att genom
förbättrade kommunikationer till lands och vatten skapa sig ett
uppland, som det knappast haft, och en ställning som
transito-hamn, men den, som i förhoppning att finna upplysning härom
studerar kapitlen »kommunikationer» och »stadens hamnväsen»,
finner endast data för de olika järnvägarnas tillkomst,
byggnadshistoria, invigningsfestligheter och järnvägsstatistik,
hamnens organisation och förvaltning, beskrivning på hamnen och
dess anordningar samt personalförhållanden. På samma sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
