Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvarskrig — och till ett sådant får väl Sveriges krig anses ha
förvandlats i och med att Ryssland, förut dess bundsförvant,
efter Tilsitfreden övergått till dess fiender — att ett
överskridande av hans kompetens knappast var möjligt. Den
befogenhet RF § 45 tillerkände konungen, i händelse riket
bleve med härsmakt angripet — att taga de mått och steg,
som med rikets säkerhet och undersåtarnas fromma
överensstämmande voro — var vidare än väl någon
fullmaktslag givit en regering under världskriget. Varken i
Adlersparres proklamation, som gav första signalen till resningen,
eller i de aktstycken, avsättningsbeslutet av den 10 maj
med ty åtföljande riksakt, som därest avsättningen kunnat
positivrättsligt försvaras, varit att betrakta som
legalisering-ar av vad militär och ämbetsmän dittills gjort av nödtvång
för konungens avlägsnande, åberopas någon bestämd
paragraf i gällande grundlag, mot vilken Gustav IV Adolf skulle
ha förbrutit sig. Det är snarare brott mot salus publica än
mot gällande lag, som lägges den olycklige konungen till
last. Av motiveringen må det vara nog att anföra
slutklämmen i riksakten, att samfundsbandet mellan konung
och undersåtare av den förre blivit oåterkalleligen lossat
samt dess ed och försäkran självkravt bruten.
Det är under sådana förhållanden icke så egendomligt
att man i de resonemang, varmed de politiskt intresserade
beledsagade detroniseringen och vad därmed följde, föll
tillbaka på naturrätten. Läran om härskarfördraget med ty
åtföljande deduktioner om rätten för envar att inskrida mot
den monark, som genom fördragsbrott förvandlats till en
»tyrannus quoad exercitium», kom nu till heders. Urgammal
i världen, hemmastad i Sverige sedan århundraden, hade
den här dock mestadels haft en lärd akademisk karaktär.
Dess praktiska betydelse hade varit jämförelsevis ringa ända
fram till Gustav III:s sista tid, då den fick en hemsk
till-lämpning. Allraminst hade den kunnat spela en roll
närmast föregående gång ständerna tagit riket om hand efter
en enväldig konungs fall, ty då hade man lojalt avvaktat
hans död. Då de utnyttja den 1809, betyder det att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
