Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överhet, och någon högre funnes ej på jorden. En hel
nation, om den också besegrades av våldet och om det vore
möjligt även vore orättvis, kunde aldrig som rebellisk anses
ty all makt utginge från den, och blott gudomligheten vore
dess domare.
Att uppresa sig emot landets styrelse, säger Hambré,
av Brusevitz betecknad som den näst Silfverstolpe mest
betydande av 1809 års politiska publicister [1] i en skrift »Hvad har svenska folket att hoppas av den nu skedda
styrelseändring?, att fängsla dess konung, att sätta sig i
besittning av den högsta makten vore i allmänhet en synd mot
staten och folkets frihet. Men när regeringen uppenbart
vanvårdade sitt ämbete, när genom dess förvållande staten vore
så upplöst, att ingen medborgare mera njöte allmän och
enskild säkerhet, då vore en sådan uppresning nödvändig, ja
då vore envar pliktig att företaga densamma, som trodde
sig äga förmåga att återgiva staten dess förlorade säkerhet.
Revolutionens ändamål vore sålunda att sammanbinda den
upplösta staten genom en ny statsförfattning, som först i det
fall hade utsikt att bli varaktig, att den överensstämde med
vad rättvisan i detta ords vidsträcktaste betydelse, fordrade.
Minst lika viktigt vore dock, att den svarade precis mot
den mognad, nationen uppnått, ty det funnes i politiken
ingen säkrare mekanik än att nationalviljan, bestämd av
nationalförstandet, slutligen avgjorde samfundskontraktets
form.
I en andra broschyr med den agitatoriska titeln »Nu
eller aldrig» utgår Hambré direkt från själva
härskarfördraget. En lagbunden kungastyrelse kunde icke givas utan
grundlag eller ett avslutat kontrakt emellan konungen och
folket, som utstakade grunderna, på vilka det överlämnat
styrelsen åt en enda, med det naturliga förbehåll, att den
borde föras i enlighet med landets antagna lagar till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
