Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grund, icke med salus publica utan med landslagen. [1] Om
de förra hamnade i samma slutsats som de senare, nämligen
att ständerna skulle ensamma fastställa den nya författningen,
så var det med olika motiveringar. De senare sågo däri en
konsekvens av att Sverige åter blivit ett valrike och att de
som valde konungen också kunde stipulera villkoren för
hans maktutövning inom gränserna för landslagens
rättsordning, de förra gjorde gällande att, såsom det heter i
Mannerheims brev, »vid en sådan upplösning av konstitutionella
band» som den, vilken då förelåg, »nationen trätt till sin
ursprungliga rätt att ensam giva sig en konstitution.»[2]
Rimligen kunde denna ursprungliga rätt, då den inträtt genom
revolution och icke genom ättens utslocknande, icke vara
någon annan än folksuveränitetens.
Samma naturrättsligt funtade folksuveränitetslära
skymtar slutligen även fram i den av A. G. Silverstolpe, en av
de liberales mest representative män, författade ingressen till
regeringsformen, då det däri heter, att det svenska folkets
representanter genom den timade regementsförändringen
inträtt i rättigheten att själva genom upprättande av en
förändrad statsförfattning förbättra fäderneslandets belägenhet.
För denna rätt kunde de i motsats till stiftarna av
frihetstidens fundamentallagar icke åberopa stod i någon förut
gällande, skriven eller oskriven rättsnorm. De konstituerande
ständernas vilja erbjuder sig som en naturlig slutpunkt för
den, som å svenska rättsförhållanden vill tillämpa Kelsens
lära om ursprungsnormen.[3]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
