Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro härvid både frappanta och intressanta. Ständerna
förbehålla sig också nämnda år att själva utan medverkan av
någon konungamakt fastställa nya grundlagar, men till
drottning utkora de prinsessan Ulrika Eleonora redan
dessförinnan. Däri ligger i handling utsagt, att vad nämnda
grundlagar än komme att innehålla, det dock icke komme att gå
ut över konungamaktens existens. Denna hade sin rättsliga
grund i landslagen, därest den nu icke även av denna
förutsattes som given, och om ändring i grunden av ett
urgammalt rättssystem var det icke tal, blott om dess
komplettering och bättre tolkning. 1809 hade tanken på en
republikansk konstitution en viss aktualitet även inom
riksdagskretsar [1], och i den] nya regeringsformens första
paragraf blev konungadömet för första gång uttryckligen stadgat
i skriven lag[2]. Enligt Cederströms nyss anförda ord skulle
även konungamakten helt grunda sig på regeringsformen,
varav rimligtvis i sin ordning följde, att den med denna
åter kunde avskaffas.
Utifrån samma förutsättning utgår Mannerheim, då han
uti det brev, vars början ovan refererats, föreslår, att på det
Ryssland skulle ha en auktoritativ regering att underhandla
med — de internationella vanskligheter, revolutionen fört
med sig, ha vi tidigare sett framskymta i Elgströms broschyr
— ständerna strax utsåge hertigen till kung att regera enligt
den gustavianska konstitutionen, vars kraftlöshet utan en
ny assentiment av ständerna vore ibland riksståndens
ledamöter och i allmänhetens opinion mera rotfästad än det
kanske blivit hertigen förebragt. Arrangemanget skulle dock
blott ha giltighet, tills ständerna sig emellan, utan alla slags
hinder av de gustavianska grundlagarna, överenskommit om
en annan regeringsform, varför ock hertigen i den stund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
