Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Schreiner: Harald og Havsfjord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Johan Schreiner.
en hövding som stod under rikskongen, men slik var det
ikke på 900-tallet \ Denne kjensgjerning viser at hele
avsnittet er uhistorisk, uten noen tilknytning til reelle
hen-delser.
Egilssaga beretter videre at Harald stevnet sydover til
Möre, og ved seier over kong Huntjov vant han Nordmöre
og Romsdal. Huntjov falt, men sonnen Sålve Klove reddet
sig unda og egget nabokongene, Arnvid på Sunnmöre og
Audbjörn i Firdafylke, til kamp mot Harald. Fiendene möttes
ved Solskjel og Harald blev seierherre. Sunnmöre gav sig
under ham, men Audbjörns bror Vemund tok makten i
Firdafylke, som först blev Haralds efterat Vemund var brent
inne. Snorre fölger Eigla, men taler om to slag ved
Solskjel og innförer i det förste Romsdalskongen Nåkkve som
Haralds motstander ved siden av Huntjov. At disse
end-ringer utelukkende skyldes Snorre selv, og ikke grunner sig
på noen selvstendig overlevering, mener jeg å ha
godtgjort 2. Men heller ikke fremstillingen i Egilssaga kan gjöre
krav på troverdighet. Den forutsetter nemlig at fylkene på
Vestlandet er eldre enn rikssamlingen. Nyere undersökeser
har imidlertid vist at så slett ikke var tilfelle. Landskapet
Möre blev tidligst i löpet av det 10. århundre, muligens först
i det 11., delt i Nordmörafylke, Raumsdölafylke og
Sunn-mörafylke 3. Både Eigla og Snorre ser her fortiden i lys av
sin egen tids administrative inndeling. Også når det
gjel-der Vest-Norge gjör de sig skyldige i den misforståelse å
opfatte fylkene som gamle kongeriker4. Fortellingen i de to
sagaer kan således ikke bygge på annet enn sagn og
speku-lasjon. Forgjeves söker vi efter spör av noen historisk
tra-disjon.
Hvor forvirret og upålitelig det hele er, fremgår av at
Fagrskinna forteller ting som direkte strider imot beretnin-
1 Jfr. Edv. Bull i norsk Hist. Tidsskr. XXIX s. 73.
2 Festskrift til H. Koht s. 105.
3 Gustav Indrebö, Um namnet Möre i eldre tid (Bergens Museums
Ar-bok 1931, Hist.-antikv. rekke nr. 5) s. 15.
é Jfr. Edv. Bull i Scandia III s. 104.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
