Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth: Dateringen av D-texten till Korners Chronica novella. Sammanfattning av en diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dateringen av Korners D-text.
93
terna till A- och B-texterna, saknas här fullständigt. Spår av
författarverksamhet saknas 1.
Den andra gruppen av professor Ahnlunds bevis stöder sig
på textens innehåll.
1. »Korner har haft för vana att . . . föra skildringen fram
till skrivande stund, vilket ju vållade, att hans omdöme särskilt
om väntade händelser kunde behöva revideras, när han i senare
redaktioner fortsatte sin framställning. En sådan diskrepans
framträder uppenbart nog . . . om man lägger vid varandras sida § 1600,
den sista i D-texten, och dess motsvarighet i H-texten» 2.
Denna jämförelse utgjorde i professor Ahnlunds tidigare
uppsats det »utslagsgivande» beviset för hans datering; den skulle
visa en »tvär omkastning» mellan utformningarna av paragrafens
slut i D-texten och i H-texlen. Omkastningen utgjordes av att
D-textens slutmening skulle karakterisera riksreformen som
»salu-berrima et necessaria reformatio», medan H-textens beklagade,
att »de werlike staet» förblev »brekaftich unde unredelich» 3.
Denna tolkning vilade på ett översättningsfel, nu erkänt av
Ahnlund som »en inadvertens i ett referat»: D-textens karakteristik
gällde kyrkoreformen och ej riksreformen 4. Trots detta vidhåller
Ahnlund, att en »diskrepans» uppenbart framträder. Det skall
framgå av ett referat, där Ahnlund låter D-textens förhoppningar
på ett genomförande av riksreformen på Frankfurtmötet 1435
klart framträda — »Korner berättar i D om planerna på den
omfattande riksreform, som skulle dryftas vid mötet och som man
uppfattade som ett medel att bringa ’infinita malå’ ur världen. I
sista meningen heter det, att man i omdömesgilla kretsar ansåg
sig veta, att kejsare och furstar med den beramade riksreformen
ville bereda väg för den hälsosamma kyrkoreformen. När detta
strykes i H-texten och i stället uttalas ett direkt beklagande, att
mötet gick i stöpet ... då finnes allt skäl att tala om en omkast-
1 Prof. Ahnlund uppger, Sv. Hist. Tidskr. 1935, s. 238, att ingen satt
handskriftens natur av originalhandskrift i fråga, »förrän docenten Erik Lönnroth
efter sin redan verkställda omvärdering av Engelbrekt Engelbrektsson drevs
att taga ställning till vissa konsekvenser av sina påståenden.» Detta är icke
med sanningen överensstämmande: jag har i min gradualavhandling, där jag
första gången framlagt min uppfattning av Engelbrekt, karakteriserat
Liine-burghandskriften som en renskrift av obestämd ålder (s. 115 not 1). Det
kan icke vara Ahnlund obekant, då han i sin första uppsats polemiserat mot
just detta uttryck (Sv. Hist. Tidskr. 1934, s. 174).
2 Sv. Hist. Tidskr. 1935, s. 240.
3 Sv. Hist. Tidskr. 1934, s. 175 f.
4 Sv. Hist. Tidskr. 1935, s. 240.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
