Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth: Dateringen av D-texten till Korners Chronica novella. Sammanfattning av en diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Erik Lönnroth.
referuntur» (§ 1438), från år 1426: »Hoc anno factus refertur ah
astrologis fuisse concursus planetarum» (§ 1442) och »Hoc inquam
prodicionis malum fertur fecisse dietus Bosso» (§ 1444), från 1427:
»De parte vero altera circa ducentos gladius vulgatur absumpsisse»
(§ 1473) o. s. v.
4. »Till de samstämmande dragen kan man ju också räkna,
att luckor lämnats öppna i handskriften D för de siffror som ange
det fulla antalet regent- och ämbetsår såväl för kejsar
Sigmund († 1437) som den då sittande påven, Eugenius IV († 1447)» 1.
Då även jag anser det sannolikt, att krönikan tillkommit
före Eugenius IV:s död, lämnar jag luckan vid hans regentår ur
räkningen, ehuru den ej kan anses bevisa något; osäkerhet rörande
denna siffra vore mycket naturlig med hänsyn till Eugenius’
konflikt med Baselkonciliet. Det ligger annorlunda till med kejsar
Sigmund. Handskriften lämnar luckor såväl för antalet av hans
år som romersk konung som för hans år som kejsare. Ahnlund
ansåg i sin skrift av 1934, att bägge dessa luckor visa, att Sigmund
»uppfattas klart och tydligt som ännu levande» 2. Sedan dess har
jag påpekat, att denna tolkning beror på ett förbiseende: siffran
för konungaåren kunde ha fyllts efter räkning i själva
kröniketexten 3. Ahnlund erkänner nu det riktiga häri men anser det »i
sammanhanget utan betydelse»; motiveringen härför är, att
»ingenting förbjuder, att det textparti som avhandlar händelserna 1413
skrevs före sommaren 1433, då kejsarkröningen blev bekant för
författaren» 4. Det innebär, att skrivaren, trots den brådska, som
redan Schwalm konstaterar 5, skulle ha bedrivit sitt arbete i en sådan
täkt, att han skulle ha varit sysselsatt med att skriva ut de 48 sista
bladen under en tid av cirka två år. Det är onödigt att gå in på
konsekvenserna av denna nya synpunkt på D-textens tillkomst.
Faktum kvarstår, att handskriften även efter sitt fullbordande
lämnat luckor vid konungavalet lika väl som vid kejsarvalet;
luckorna bevisa icke okunnighet om antalet regeringsår 6.
5. »Då Korner i sina verk oupphörligen riktar blicken
framåt och i förväg omtalar eller anspelar på senare händelser,
har det icke saknat intresse att söka utröna, om han tilläventyrs
överskrider den tidsgräns som den först på sistone och av
Lönnroth anfäktade dateringen innebär. Detta är vad jag velat med ett
1 Sv. Hist. Tidskr. 1935, s. 242.
2 Sv. Hist. Tidskr. 1934, s. 174.
3 Scandia VIII, s. 90.
4 Sv. Hist. Tidskr. 1935, s. 242.
5 Schwalm a. a. s. XIII.
6 Om möjlig förklaring till luckorna se Scandia VIII, s. 90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
