Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gösta Lindeberg: K. J. Hartman. Forskarmetoder och forskargärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. J. Hartman.
107
till en början en dominerande roll och hans trohet mot
bundsförvanterna anser författaren icke kunna betvivlas.
Då tsaren slutgiltigt beslöt sig för att avstå från det
landstigningsförsök han planerat i Skåne 1716 och återförde sina
trupper till deras ryska operationsbas och vinterkvarter,
Mecklenburg, syntes för ett ögonblick ett öppet krig mellan honom å ena
sidan och Georg av England—Hannover och det av denne
beroende Danmark endast vara en tidsfråga. Konungen-kurfurstens
vrede över vad han kallade tsarens löftesbrott och misstankarna
mot hans planer i Tyskland kommo i varje fall att under de
följande åren omöjliggöra varje enhetlig och samlad aktion från den
nordiska ligans sida. England och Danmark inskränkte sig till
en i och för sig nog så besvärande handelsblockad mot Sverige
och tsaren gjorde gevär för fot. Under tiden söker Georg på allt
sätt stärka sin ställning; med Holland och Frankrike avslutar
han trippelalliansen. Peter å sin sida håller sina tyska och ryska
diplomater i livlig verksamhet. Genom Hartmans forskningar
får man en betydligt klarare bild än tidigare av sammanhanget
i den ryska politiken och av dess strävanden efter att övervinna
verkningarna av brytningen med England. Tsaren lyckades knyta
en av ligans medlemmar, Preussen, fast till sig och vann t. o. m.
anknytning till Frankrike. Genom lantgreven av Hessen-Kassel
fick han även känning med svenska fredstrevare. Men Hartman
betonar kraftigt — och detta i full överensstämmelse med sin
dåvarande uppfattning om materialets tillförlitlighet — att tsaren
samtidigt som han bedriver dessa underhandlingar, söker
förverkliga den gamla tanken om ett gemensamt anfall mot Sverige.
»Det erbjöd», säger han, »ett vida säkrare sätt att erhålla fred
och de erövrade provinsernas besittningsrätt tryggad». Han
framhäver ofta den försiktighet varmed tsaren gick tillväga i den
svenska negociationen \ Tsarens position skildras som ganska
god; han har lyckats bryta den av Georg skapade isoleringen
kring honom och står ad utrumque paratus: beredd till
förhandlingar om fred och förbund med Georg såväl som med Sverige 2.
Det blir här nödvändigt att följa Hartmans framställning
mera noggrant för att komma till full förståelse av hur hans
uppfattning i väsentliga punkter på detta tidigare stadium av hans
forskningar lett fram till de nya synpunkter, som han senare gör
sig till tolk för. Oförenligheten av de uppgifter, som från ryskt
och annat håll lämnas om resp. länders politik, kommer
därigenom till synes. Det är just denna oförenlighet som senare
kommit Hartman att slå in på nya vägar.
1 Ålandskongressen I s. 5.
2 I s. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
