Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gösta Lindeberg: K. J. Hartman. Forskarmetoder och forskargärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Gösta Lindeberg.
Karelen med Viborg men skulle i gengäld sluta förbund med
Sverige och på annat håll skaffa detta land ersättning för de lidna
förlusterna. Sedan tsaren underrättats om den nya vändning,
som förhandlingarna därmed togo, gillade han planen i princip
och uppdrog åt Osterman att utforma densamma. Görtz däremot
fick använda hela sin fintlighet för att hos Karl XII genomdriva
det för denne ursprungligen främmande projektet.
Hartman kan i detta sammanhang ge ytterligare bidrag till
avslöjandet av den dubbelpolitik, som Görtz därvid nödsakades
föra., I ett memorial till v. Mullern framställer han utsikterna för
fred med Ryssland som synnerligen goda \ Ryssarna skulle vara
villiga att sluta fred på något av nedannämnda alternativ.
Antingen skulle de nöja sig med Ingermanland med Narva och
Viborg utan några vidare förpliktelser eller också skulle de
återlämna endast Finland utom Viborg men i stället lämna ersättning
i ryska Karelen och förhjälpa Sverige till ytterligare ersättning på
annat håll genom erövring av Norge och återtagande av de tyska
provinserna. Görtz använder här sin gamla taktik att framföra
egna förslag under förevändning att de härröra från annat håll,
men tar på samma gång den stora risken att få sina
manipulationer grundligt avslöjade. Vi stå här, framhåller Hartman, inför
en till synes absolut oförklarlig motsättning mellan de svenska
och ryska versionerna av underhandlingarnas förlopp. Genom
de senare veta vi, att »alternativ I» aldrig framförts. Han anser,
att vi nu liksom 1713—14 måste söka förklaringen i den
gottorp-ska politiken, och finner förklarligt, att Osterman i en rapport
säger sig icke riktigt kunna veta, när han har att göra med den
svenske eller den holsteinske Görtz 2.
För att personligen kunna övertala konungen avlade Görtz
ett besök hos honom i hans högkvarter i medio av juli. Karl fann
planen d. v. s. »alternativ II» (det andra nämnes aldrig) väl
vidlyftig, men uppmanade dock sin minister att utforma ett närmare
förslag i samråd med ryssarna.
Under sin andra vistelse i Lovö företog sig Görtz närmast
att utforma »ekvivalentplanen» i hopp om att till slut vinna
konungen för densamma, och han gjorde det i den fasta övertygelsen
att den var den enda möjliga förhandlingsbasis med ryssarna.
Hartman är emellertid av den meningen, att hans uppgift nu av
flera skäl var nästan olöslig. Tsaren var nu mindre benägen för
eftergifter än förut, eftersom hans egen ställning betydligt stärkts
genom Alexeis död och gammalryssarnas nederlag. Genom
freden i Passarowitz mellan kejsaren och Turkiet frigjordes dennes
1 II s. 141.
2 III s. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
