Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gösta Lindeberg: K. J. Hartman. Forskarmetoder och forskargärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. .1. Hartman.
125
Hartman drivits överhövan långt. I åtskilliga fall kan man med
bibehållande av de hartmanska utgångspunkterna för övrigt
komma till helt andra resultat än någon av de båda forskarna.
Hartmans forskarmetod har obestridligen i många stycken
öppnat nya perspektiv för vetenskapen och ställt i utsikt en
riktigare uppfattning av det tidsskede, han behandlat. Dess
förnämsta brist ligger givetvis i de möjligheter till alltför
subjektiv bedömning utifrån förutbestämda synpunkter, som den
icke sällan ger. Man kan emellertid med visst skäl ställa sig
tvivlande inför möjligheten av att komma till en verkligt exakt
ståndpunkt ifråga om några av problemen. Materialet är till
omfånget mycket stort, och det ligger nära till hands att mer
eller mindre omedvetet i likhet med Hartman ge vissa grupper
därav företräde. Camouflagepolitiken och den dubbla
diplomatien, vilkas tillvaro är ovedersäglig, om än deras betydelse och
omfattning icke får överskattas, torde vara svåra att komma
tillrätta med efter några allmängiltiga principer. Frågan är
dock om icke Hartmans metod, använd förberedelsevis och med
måtta, är att föredraga framför den gamla skolans halvt
resignerade konstaterande av uppgifternas oförenlighet och
problemens därav följande olöslighet.
Men finnes då ingen ledtråd, som kan föra ut ur
labyrinten? Hartman och hans motståndare röra sig ensidigt med det
diplomatiska materialet. En allsidigare betraktelse av hela det
historiska sammanhanget torde i varje händelse bidraga till en
säkrare och djupare uppfattning av de frågor det gäller.
En undersökning av de militära företagen, av rustningarna
och de andra förberedelserna bör otvivelaktigt komma att ge
anledning till viktiga slutsatser ifråga om den yttre politiken.
Vid sidan härav har man att uppmärksamma även Karl XH:s
mer eller mindre bekanta administrativa och ekonomiska
reformer och nyskapelser. Överhuvud bör man nog — det gäller
både Hartman och Jägerskiöld — fästa något mera avseende vid
Görtz’ dubbelbefattning i Sverige. Samtidigt som han intog den
obestridligen främsta platsen bland de svenska diplomaterna,
innehade han på den inre politikens område en ställning, som
osökt påminner om den med honom samtida, bekante franske
finansmannen John Laws 1. Säkert är i varje fall, att man icke
under några omständigheter kan behandla den yttre politiken
l »He was a great Admirer of Mr Laws», säger den med Görtz
personligen bekante resenären de la Motraye i sina »Travels» II s. 362. 1723.
En jämförelse mellan Görtz’ och Laws ekonomiska system, som redan vid
första anblicken förete vissa likheter, bör kunna bli ganska givande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
