- Project Runeberg -  Scandia / Band IX. 1936 /
129

(1928-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gösta Lindeberg: K. J. Hartman. Forskarmetoder och forskargärning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

K. J. Hartman. 129

kritiker *. Vi ha redan haft tillfälle att taga del av den
utveckling, som hans egen uppfattning undergått ifråga om detta
centrala problem. Man ställer sig emellertid tvivlande inför
möjligheten av att komma till klarhet på den väg han anvisat.
Problemet om Görtz’ förhållande till konungen synes mig så
invecklat, att ett försök till lösning därav måste komma i sista
hand. Jägerskiöld fäller icke något skarpt, preciserat omdöme
i denna sak men synes förutsätta, att Görtz under Karls sista tid
i stort sett åtnjöt dennes odelade förtroende. Mot detta måste
undertecknad anmäla en viss skepsis. Även om man icke sätter
någon tilltro till en Feifs uppgift 2, att konungen skulle ha haft
för avsikt att låta arrestera Görtz vid dennes ankomst till
högkvarteret från sista besöket på Ålandskongressen, måste man
betänka att Görtz’ ställning var ytterst svår och långt ifrån
oan-griplig. De administrativa reformer, för vilka han åtminstone
delvis var ansvarig, undanskjutandet av de gamla ämbetsverken,
de många ingreppen i näringsidkarnas privilegier och andra
förmåner, de tunga skattebördorna m. m. hade under år 1718
nått sin höjd. Hätskheten mot Görtz inom så inflytelserika
samhällslager som adeln, byråkratien och borgerskapet var
utomordentligt stor. Det förefaller som om hans ekonomiska
politik visserligen på ett någorlunda tillfredsställande sätt
förmått säkerställa de väldiga rustningarna för Norges intagande
genom ett kortare fälttåg men därmed också nått gränserna för
sin prestationsförmåga. Den beryktade sjättepenningsavgiften
måste nog betecknas som en allra yttersta nödfallsutväg, en
bottenskrapning av de sista resurserna 3. Misslyckades Görtz i
de uppgifter av politisk och ekonomisk natur, som han åtagit
sig att lösa, kan detta näppeligen ha undgått att menligt inverka
på hans ställning i andra avseenden och försvaga konungens
förtroende till honom. Som ett bevis på att han själv icke
odelat litade därpå kan man kanske betrakta de pessimistiska
och, enligt mitt förmenande, ytterst som påtryckningsmedel
gentemot konungen avsedda brev, som von Dernath skrev till
honom på hösten 1718 4. Det synes mig alltså förhastat att på
forskningens nuvarande ståndpunkt bygga alltför mycket på
tesen om Karl XII:s orubbade förtroende för Görtz.

1 »Några inlägg»; s. 57.

2 Cederschöld: Bihang till Riksdagen 1719 s. 243.

3 Förordningen, som avsåg att skaffa redbart mynt i och för import av
magasinsspannmål med anledning av dålig skörd under året, utkom den
20 nov. 1718 men hann aldrig tillämpas. Stiernman a. a. VI s. 561.

4 Jfr. den ovan sid. 120 not. 1 och sid. 121 not. 4 anförda uppsatsen.

9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 11:16:37 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1936/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free