Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Schreiner: Kongemakt og lendmenn i Norge i det 12. århundre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Johan Schreiner.
og Olav1. Faren döde i 1103, den förste av brödrene i 1115.
I de mellemliggende årene må derfor G 271 være vedtatt.
Ved begynnelsen av det 12. århundre spilte således
år-mennene en langt mere fremskutt rolle på Vestlandet enn
lendmennene. Men på Halogaland blev nettop i
Magnus-sönnenes tid regnet med at det kunde være en lendmann
istedenfor årmannen. I en retterbot som blev gitt av de
tre kongebrödre, heter det (F XVI 2) at ingen måtte foreta
ransakning hos hålöygene, nemo. så einn lendr madr eda
år-madr er soen å2. Siden det bare var én som hadde
söks-målsretten, fantes ikke samtidig både lendmann og årmann
i fylket. De utelukket hverandre her som i Gulatingslagen.
Omkring år 1100 var likevel utviklingen nådd lenger på
Halogaland. Men Vestlandet kom snart efter. Det ser vi
av den anförte bestemmelse i G 152: lendmannen skulde
påta sig saken om det ikke var noen årmann. Dette avsnitt
må således være yngre enn G 271.
I G 301 tales om lendr madr æd a armaör sa er attong
hevir at ivir sökn, som har attendedelen av fylket til styring.
Uttrykket forteller sikkert ikke om störreisen av deres
em-bedsdistrikt, men godtgjör at hver åtting i Vestlandsfylkene
hadde enten en årmann eller en lendmann. Armennene
var ikke mere alene om å ha yfirsokn. Setningen bryter
av sammenhengen i G 301, og er derfor et senere innskudd
i teksten. Den er ikke meget eldre enn Magnus
Erlingssons tid 3.
I det foregående har vi dröftet tre oplysninger i
Gula-tingsloven, som gir materiale til vurdering av lendmenneiies
antall og innflytelse i Vest-Norge. To av disse kildesteder
kan tidfestes temmelig nöiaktig, G 271 til ca. 1100, G 301
til ca. 1150. En sammenligning mellem dem viser at tallet
på vestlandske lendmenn utvilsomt har okel meget sterkt i
förste halvdel av det 12. århundre.
1 Se Absalon Taranger i norsk Hist. Tidsskr. XXX s. 273 fg.
2 Årmannen var altså på Halogaland som Vestlandet allerede dengang
kongelig ombudsmann i motsetning til i selve Tröndelags-fylkene.
3 Spörsmålet om dateringen av G 301 skäl vi nedenfor komme tilbake til.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
