Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Schreiner: Kongemakt og lendmenn i Norge i det 12. århundre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kongemakt og lendmenn i Norge i det 12. århundre.
197
tok kampen op på ny i 1090-årene, innpå et halvt
hun-dreår senere.
Magnus Berrfötts seier fikk ikke varige fölger. Lover
og sagaer er enige om at hans egne sönner Sigurd, Öistein
og Olav gjorde sig til talsmenn for Håkon Torefostres
poli-tikk. De retterböter Magnus ikke vilde gå med på, blev nu
satt i verk. Kongebrödrene ophevet for godt alle tvangsbud
som var fört igjennem av Svein Alfivason i 1030-årene.
Det var også tegn på forsoning med folket i Tröndelag og
på Oplandet, når Öistein Magnusson optok i sin hird den
mann som blev gjort til motkonge efter Håkons död. Utfra
samme tendens giftet kong Öistein sig med sönnedatteren
til Tore fra Steig.
Til gjengjeld går en viktig nyordning tilbake til
Magnus-sönnenes regjeringstid. Vi har ikke noen grunn til å tvile
på sagaenes beretning om at det var Sigurd Jorsalfarer som
innförte tienden i Norge. Men i ett landskap lyktes det
ikke å få böndene med på reformen. Det var Övre
Telemark, som gjennem hele middelalderen kaltes »Skattlandet»,
i motsetning til den nedre delen, »Tiendetaket». Ikke bare
når det gjaldt tienden stod telene i en påfallende
særstilling. Asgaut Steinnes har vist at også kongsskatten ennu
i långt senere tid var »utruleg låg» nettop hos dem.
»Skattane i desse bygdene er eit slag mål på kor stor eller
liti makt kongedömet hev havt til å setja viljen sin
igje-nom» \
Her får vi forklaringen på den merkelige rolle som
teleböndene spilte på 1100-tallet. Til den eldste
birkebein-flokken under Öistein Möila sluttet sig svært mange folk fra
Telemark, sier Snorre. Og Sverres saga forteller at telene
var uforlikte med kong Magnus og Erling jarl. Derfor sökte
Sverre fra förste stund forbindelse med dem. Mot löfte om
retterböter kom de ham til hjelp med stor styrke i 1177.
Men siden blev det anderledes. Da kong Sverre hadde vunnet
herredömmet i landet, gikk böndene i Telemark imot ham.
1 Gamal skatteskipnad i Noreg I (Avh. utg. av Det norske Vid.-Akad.
1930) s. 141—148, særlig s. 147 og 163.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
