Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bertil Axelson: Satsrytm hos Saxo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Satsrytm hos Saxo.
209
att auktorn ville rytmisera ett så obetydligt satsslut.
Däremot innebär tredje kadensen från slutet, respergéndos non
esse, ingen anomali: i stället för ett tre- eller fyrstavigt
slutord finner man hos Saxo likaväl som hos andra rytmiker
ej sällan ett enstavigt, i regel tonlöst (tonsvagt) ord pius
ett två- respektive trestavigt; på samma sätt t. ex. 358,16
pätriae et propinquis, där et-propinquis har samma rytmiska
effekt som ett fyrstavigt ord och alltså cursus velox
föreligger. — Det anförda avsnittet ger också en föreställning
om var man har att söka de rytmiska klausulerna. Som
vi se, anträffas dessa även vid satsförkortningar: insectan
conåtus; densatis aquårum coåctibus; etc. Ovan har
bibehållits Olrik-Raeders interpunktion, men efter
satsförkortningen calceorum lubricitåte deposita hade bort sättas ett
komma för att markera rytmen; överhuvud borde en
Saxoutgivare även vid interpunktionen taga hänsyn till cursus,
men det är ett vidlyftigt och besvärligt kapitel, som jag
avstår från att gå närmare in på.
Med en så pedantisk stränghet som i det anförda
textstycket har Saxo emellertid ingalunda alltid tillämpat
cur-susreglerna. På varje sida skall man finna flera eller färre
avvikelser, exempelvis 191,6 exanimem prostravit; 195,4
con-suetudine duratas esse; 202,27 afferre soleant; 207,12
instruc-tus videretur; 210,3 repagulum animadvertit — inget av dessa
på måfå gripna satsslut ger någon reguljär kadens.
Stundom stöter man på ganska långa partier, där rytmen även
vid starka pauser är påfallande vårdslösad. Att Saxo från
början till slut bemödat sig om att skriva rytmiskt, kan det
ej råda tvivel om; endast framträder denna tendens än mera,
än mindre starkt. A priori kan man nog antaga, att sådana
avsnitt, på vilka författaren eljest nedlagt särskild stilistisk
omsorg, även rytmiskt äro speciellt sorgfälligt utarbetade.
Det är också möjligt, att vissa huvuddelar av verket i
cur-susavseende förete olikheter gentemot andra, vilket törhända
skulle kunna visa sig ha någon betydelse för bedömandet av
kronologin; härom kan emellertid endast en inträngande
undersökning ge besked. Likaså skulle kanske ett närmare
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
