Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström: Avelsgårdsprojektet 1555—56. Några anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avelsgårdsprojektet 1555—56.
235
klassens livsföring blev rikare och friare än de arbetande
klassernas. Den agrara produktionen skedde på böndernas
gårdar, sålunda inom små tekniska enheter, och i regel
inom byalagets ram. Hur stor del av dess resultat, som
bönderna hade kvar, sedan överklassen tagit sitt, blev till sist
en maktfråga, som kunde få olika lösningar på skilda tider
och geografiska områden.
Mot medeltidens slut började en ny driftsform
organiseras inom den agrara produktionen: jordbruk inom stora
enheter, drivna med köpt arbetskraft. Den uppstod
förmodligen i Italien och spred sig därifrån till Västeuropa, till
områden, där fria arbetare fanns tillgängliga. Den nya
företagsformen ställde nya organisatoriska problem. Detta
reflekterades i uppkomsten av en lantbrukslitteratur, som
behandlade storjordbrukets driftsteknik och som kom att söka sina
förebilder hos de romerska agrara skriftställarna, något som
var naturligt inte enbart på grund av den auktoritära
ställning som antikens författare hade allmänt denna tid utan
främst därför att dessa agronomer gåvo den enda teoretiska
bearbetning av storgodshushållning som tidigare fanns. Det
första stora, vitt spridda medeltida arbetet Ruralia
com-moda av Petrus de Crescentiis, död 1310, är
huvudsakligen en kompilation av Varro, Palladius, Cato, Plinius,
Vergilius 1. En mängd tryckta editioner och översättningar
av Petrus de Crescentiis och de romerska agrarförfattarna
förelåg under förra hälften av 1500-talet, och nya teoretiska
behandlingar — efter hand alltmer frigjorda från de
klassiska förlagorna — publicerades.
Vid denna tid hade den nya driftsformen spritt sig till
Mellaneuropa och Östersjöområdet. Det är möjligt att ett
sammanhang här föreligger med den ökade efterfrågan från
Västeuropa efter spannmål och viktualier, vilken var ett
resultat av fåravelns utveckling, textilindustriens tillväxt och
handelsflottornas ökade lastkapacitet.
1 Filologiskt behandlat hos Anna Röding, Studier till Petrus de Grescen
tiis och hans antika källor (1927).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
