Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström: Avelsgårdsprojektet 1555—56. Några anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avelsgårdsprojektet 1555—56. 249
niga, de skulle kunna leda ett företag, organisera arbetet
och genomföra ekonomi i produktionen. Den nya
bokfö-ringsmässiga hushållningen med dess strävan mot ekonomisk
precision krävde färdigheter, som knappast utbildats vare
sig inom de feodala herrarnas eller böndernas
samhällsgrupp utan snarare tillhörde de beteenden, för vilka
krämarna under långa tider fått uppbära förakt — nu
visserligen förbytt i beundran, när de stora städernas politiska
maktställning blivit uppenbar. Att hushålla, att väga utgifterna
mot inkomsterna, veckokosten mot produktionsresultatet var
gårdsfogdens centrala uppgift. Hans ställning inom
företaget påminde närmast om disponentens i ett modernt
industriföretag. Enligt den rådande teorien behövde han icke
vara skrivkunnig: vid sin sida skulle han ha skrivare, som
förde böckerna. De tekniska detaljerna leddes av
underfogden, fateburshustrun och mjölkedejan.
Den kungliga förvaltningen led stor brist på personer,
som fyllde de kvalifikationer de nya företagsledarna måste
ha. Klagomålet häröver gick ofta igen. Till Erik skrev
konungen från Gripsholm 1556: »Vij haffve allestedz stor
brak opå gode och dugelige fougter, så väll här opå
Gripsholm, Räffnäsz som annerstedz» *. Den enda möjligheten,
som fanns, var att lära upp nytt folk. Kandidaterna till de
nya posterna togs merendels ut bland knektarna 2. Då
avelsgårdarna i Finland skulle anläggas, beordrades
befallningsmännen utvälja de nya fogdarna bland de dit förlagda
småländska knektarna. Man skulle ta sådana som hade
förstånd på åkerbruk, fiske och dylikt3. Det svarades, att
ytterst få lämpliga fanns att tillgå, men det valdes dock ut
ett antal, som sattes på de nya gårdarna 4. Några skrivare
fanns inte att ställa vid deras sida. De gamla landsskrivarna
måste gå dem tillhanda 5.
1 G. I:s reg. 1556, 530.
2 G. I:s reg. 1556, 530.
3 G. I:s reg. 1556, 19.
4 Arwidsson IV, 113.
5 Arwidsson IV, 201, 205.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
