Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström: Avelsgårdsprojektet 1555—56. Några anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avelsgårdsprojektet 1555—56. 251
hemmanets. Böndernas fattigdom och bondesamhällets
ekonomiska bräcklighet är — visserligen formulerad i allmänna
ordalag — ofta omvittnad i de samtida källorna. Det
produktförråd, som kunde åstadkommas var så litet, att ett
missväxtår förorsakade nöd. Det var en profitabel affär för
den kungliga förvaltningen att på vårarna utlåna
utsädesspannmål eller låta bönderna återinlösa den tiondespannmål,
som de efter tröskningen avgivit och som förvarades i
kyrkomagasinen. Men trots dessa försörjningssvårigheter trängde
bönderna sig samman på hemmanen: i talrika öppna brev
till allmogen uppmanade konungen till utflyttning och
nyodling. Det låg i förvaltningens intresse att skattejorden
ökades. Endast under press från fogdarnas sida skedde den
nya torpbebyggelsen. Endast genom utskrivningsförfarande
kunde konungen få det legofolk, han behövde. De uttagna
arbetarna måste bevakas som fångar; konungen klagade över
att fogdarna och vaktarna togo mutor och läto dem rymma 1.
Källorna ge bilden av stor individuell orörlighet inom
bondesamhället. Dess aktioner i händelse av nöd var
kollektiva: revolter och krav på skattelindringar. Någon
individuell immigration till de nya företagen, dessa platser med
bättre utspisning, medgav inte dess sedvänjor och
beteendesformer. Detta så mycket mindre som de nya
institutionerna, som brot sönder bygdens gamla förhållanden, var
föremål för hat och kollektiva politiska åtgöranden från
böndernas sida. De var den nya förvaltningsapparatens mest
brutala utposter i bondesamhället. Det var två skilda
världar med olika standards. Genom sin relativt höga lön blev
fogden och gårdens personal i övrigt knutna till den
kungliga förvaltningsorganisationen och kom att representera dess
intressen: de stod socialt högt över exploateringsobjekten
bönderna. Ramsays beräkningar över
försörjningsmöjligheterna på Esbo gård och inom Esbo socken i övrigt ge vid
handen stora differenser ifråga om levnadsstandard 2.
1 G. I:s reg. 1553, 11.
2 Ramsay, 133.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
