Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull: Saxo inför Bestyrelsen av Det danske Sprog- og Litteraturselskab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Lauritz Weibull.
Den uppfattning, som Saxo haft om biskopslängden i
Lund är alltså, att Egino efter fullförandet av
Laurentiikyrkan efterträtts av Richwald och denne i Oluf Hungers
tid av Asker. Senare har i texten influtit en uppgift om att
Asker direkt efterträtt Egino. Uppgiften är att betrakta som
en glossa och har, såvitt man kan se, inte heller förelegat i
det Saxomanuskript, som Compendium Saxonis begagnat.
Bestyrelsen citerar i samband med sitt
ståndpunktstagande till biskopslängden i Lund enligt Saxo ett uttryck av
mig om att historisk framställning »skall metodiskt och
därmed i hela sin syn på ämnet vara ett uttryck för det fast
byggda betraktelsesätt, som nutida exakt vetenskap hyllar».
Den förklarar, att den inte känner sig träffad. Orden är
sagda inte om Bestyrelsen, utan om Jörgen Olrik. Det är
för lustigt, att Bestyrelsen kan tro dem myntade på sig,
inte på honom.
333 20. Prœsentibus rättat till prope stantibus.
Motin-lägget obemött.
335 15. Tempore rättat till terrore. Motinlägget
obemött.
339 13. Facto rättat till acto. Motinlägget obemött.
339 15. Assignation rättat till obsignatum. Motinlägget
obemött.
34017. Imbecillitate rättat till imbecillitate corporis.
Motinlägget obemött.
340 28-31.
Nicolaus . . . contionis suffragia comprobabat, quod
Svenonis filii pro ætatis habitu regni inter se successionem
versare consveverint, semperque minorem maior honoris
huius heredem habuerit o: Niels stödde tingets val, eftersom
Svensönerna hade haft för vana att låta tronföljden skifta
mellan sig efter ålder, och den äldre alltid haft den yngre
som arvinge till konungavärdigheten.
Versare är i texten rättat till servare. Rättelsen härrör
från Gertz.
Bestyrelsen (37—39) uttalar: en förbindelse med
versare, som ger hemul för uttrycket successionem versare,
saknas i hela den latinska litteraturen. Ett abstraktum av typen
successio kan inte vara objekt till versare, och de objekter,
med vilka Saxo förbinder verbet, är också endast konkreterna
pulmenta, ferrum, prunas, nates, terrain, aleam, tentoria;
utan tvivel förstå, att det varken är mer eller mindre än en rent subjektiv
förklaring, utan hemortsrätt i vetenskapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
