Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson: Källstudier till Kalmarkrigets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
Ingvar Andersson.
Ernst Werckman; han visar vidare att Werckman »övat inflytande
på berättelsens redigering», vilket talar för att han är författaren
till »Journal». Det är ett ytterst omfattande material som ställts
till Werckmans förfogande: Ægidius Lauridsens samling i dess
helhet, brev, proklamationer och relationer, läger journal er och
dagböcker (bl. a. den s. k. Peder Hesselbergs, i vilken en lucka
delvis kan fyllas med hjälp av Journal, samt Eske Brocks). I detta
sammanhang förtjänar ett av problemen om Journals källor att
ytterligare diskuteras.
Förhållandet mellan den s. k. Christen Friis-Kragerups
dagbok och Journal upptas på flera ställen till behandling av Waden,
och hans uppfattning är att Werckman direkt använt den Friis’
avskrift av fältkanslijournalen, som bevarats till våra dagar.
Detta resultat spelar även en viss roll för dateringen av Journal,
då förf. räknar med att Friis’ avskrift gjorts direkt i sammanhang
med förarbetena till Werckmans historia. Den frågan inställer
sig då: är det säkert att Werckman använt just Friis’ avskrift?
Kan han ej lika väl ha använt originalet? Och äro Friis’
anteckningar en ren avskrift eller äro de utdrag eller bearbetning?
Förf. tar för givet att Werckman har använt just Friis’
manuskript och betraktar, som förut nämnt, denna som en ren avskrift.
Vissa omständigheter tala för dessa antaganden. Även de förut
omtalade latinska tilläggen i Friis’ handskrift ha sina
motsvarigheter i Journal; som exempel skall här det mest betecknande väljas,
då varken Rørdam eller förf. fullt klargjort det. Det är fråga
om händelserna den 4 september 1612 under sjötåget mot Sverige.
Läget illustreras av nedanstående parallellställen:
Friis’ avskrift: Werckmans Journal:
Om natten kom nogle suenske . . und hielten die schwedischen
Slupper, som wilde skermytzere, Scheerböthe ein Spiegelfechten mit
men wilde ingen stånd holde. Scharmutzieren, damit sie
Tillskrivet i marginalen:
»/n/eviderenturtuncnilegisse»(det nicht das Ansehen hatten, als
ofullständiga första ordet har ej waren sie daselbst umbsonst gele-
lästs av Rørdam eller förf., vilka gen; doch machten sie kurtze
lämna texten: »viderentur tunc nil Wendung und geschwinden Feyer-
egisse»).x abend.2
Friis har här kompletterat sin framställning i själva den
danska texten med det latinska tillägget, att svenskarna anföllo
för att de ej skulle synas ha uträttat intet. I detta — ej av förf.
1 H. Rørdam, Hist. Samlinger og Studier, I, sid. 310; förf. behandlar
delta ställe på sid. 146 och 257 f.
2 H. Rørdam, Hist. Kildeskrifter, II Række, 2, sid. 760 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
